Klimatanpassning – byggbranschens blinda fläck

Skanska, Peab och NCC är jättar i den ganska brokiga byggbransch som omsätter 500 miljarder kronor om året. De är experter på energi och byggteknik och duktiga på att bedöma till exempel grundvatten och markföroreningar. Nu dras de allt mer in i klimatanpassningsarbetet. Det finns ett allt större vetande om klimatförändringar – värmeböljor, stormar och översvämningar – som behöver omsättas i praktiken.

Tack vare EU:s Inspiredirektiv som trädde i kraft i början av året har mycket av klimatinformationen blivit gratis och tillgänglig för kommersiella aktörer. För byggbolag som är intresserade finns detaljerade höjddata från Lantmäteriet och uppgifter om nederbörd och vattenstånd hos SMHI, viktiga verktyg för identifiering av riskområden och rätt planering.

Skanska gjorde ett första försök redan 2006, men då gick det inte att använda klimatdata från SMHI eftersom de var så grova och storskaliga. I dag är situationen annorlunda. Skanska har under lång tid byggt upp en rutin för riskkonstruktioner med vatten, snö och nederbörd och håller på att komplettera med riskbedömningar för klimateffekter.
– Men det finns mycket kvar att göra. Vi kan inte slå oss för bröstet och säga att det finns rutiner för detta, utan får än så länge förlita oss på normer och detaljplaner, säger Johan Gerklev som är miljöchef på Skanska.

Det är enligt honom långt ifrån alla klimatrisker som täcks in på samma sätt. Det pågår mycket progressivt arbete för att minska branschens miljöbelastning, men även om det sker en gradvis förskjutning för att göra byggbolagens planer säkrare är klimatanpassningen något av en blind fläck.
Det övergripande planeringsansvaret ligger fortfarande hos kommunen, men byggbolagen sitter inte med armarna i kors. De köper mark och projekterar och lämnar förslag till kommunerna. I den bästa av världar skulle klimatbedömningen komma upp i ett tidigt skede, parallellt med andra affärsrisker, men det är sällan fallet.
– Bolaget har inte rutiner för detta. Jag tror det är ganska symptomatiskt för alla byggbolag och vi måste vara ödmjuka och säga hur det ligger till, säger Johan Gerklev.

Skanska har ett strikt linjeansvar, vilket innebär att det är projektchefer som ändrar och stoppar verksamheter som strider mot till exempel miljökrav. Hållbarhetschefen ska påtala varför ett projekt bör ändras eller stoppas.
De stora byggbolagen är spretiga organisationer som tar tid att ställa om. Det är ett gigantiskt arbete att få in bedömningar av klimateffekter och krav på anpassning i beslutsprocessen. Det kan ses som ett hinder och går stick i stäv med centrala delar av affärsmodellen.
– Det är en jätteresa att följa upp kraven genom projekteringen. I dag handlar riskbedömningar om att räkna på och säkerställa ekonomin. Även om miljö också är ekonomi betraktas det inte alltid så, säger Kristina Gabrielii, hållbarhetschef på ­Peab.

Peab är en mycket decentraliserad organisation, där miljöchefen sitter på staben. Enligt Kristina Gabrielii är klimatanpassning något av en ny värld för många och det blir lätt att bolaget inrättar sig efter myndighetens eller beställarens krav, till exempel att höja grundnivån på fastigheterna i Göteborg.
– Men jag menar att vi kan bidra med kunskap, själva eller med konsulter, för att upptäcka risker kommunerna inte ser och föreslå lösningar. Så skulle vi jobba mer. Det behövs bättre översättning och tolkning av klimatdata. Men det saknas sådan kompetens i Peab, någon som sätter sig in i siffrorna och tolkar innebörden.

I de flesta fall ligger en färdig beställning, där Peab inte gör någon egen bedömning. Det händer ibland att bolaget går in och föreslår ändringar i en beställning men enligt Kristina Gabrielii borde det gå att utnyttja företagets kompetens om till exempel grundläggning mer och upptäcka risker på egen hand.
– Det finns projekt där Peab är mera delaktiga i själva planeringen och det finns större utrymme att bidra med uppgifter om klimatanpassning. Det är skillnad på att bygga ett färdigritat kontorshus eller planera utrymmen mellan husen i ett nybyggt bostadsområde.

Utrymmet är större om Peab har egna fastigheter och mark där det ska byggas – projekt de driver själva och där de kan göra egna utredningar, till exempel översvämningskartor eller vindutredningar för bostäderna i Västra Hamnen i Malmö. Eller på ett specialområde där företaget har god kunskap, till exempel grundläggning.
– Men det är fortfarande lång väg att gå. Det ekonomiska systemet lever sitt eget liv och många parter gömmer sig bakom frågan vem som ska betala. Om ingen agerar nu kommer räkningen att växa och slå på alla och inte bara på ett fåtal, säger Kristina Gabrielii.

Nu dras byggbranschen allt mer in i klimatanpassningsarbetet. Det som så här långt varit ett samarbete mellan myndigheter och kommuner blir alltmer till en angelägenhet för fastighetsägare, byggbolag och konsulter. Näringslivet måste helt enkelt ta initiativ och ligga i fronten.

Försäkringsbranschen håller ett öga på byggbolagen och klimatexperten Torbjörn Olsson på Länsförsäkringar menar att det går för långsamt. Han tror dock att samarbeten mellan olika delar av byggbranschen kommer att växa fram inom kort.
– Jag tror att något byggbolag identifierat frågan och då lär de andra följa efter även om de flesta har visat mycket litet intresse ännu. Och det kommer att underlätta att de tar initiativ, antagligen tillsammans med kommunerna, för att bygga mer robust mot naturskador och klimatförändringen, säger Torbjörn Olsson.
– Det som i mycket varit ett samarbete mellan myndigheter och kommuner verkar locka fler från näringslivet. Men än har vi inte hittat samarbetsformerna för att gå från det stora vetande vi ändå har till att göra något mer konkret för att handgripligen minska riskerna.

Erik Klefbom