Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

”Klimatförändringar påverkar svenskars liv”

Publicerad: 27 mars 2017, 06:52

Foto: Birgit Leistmann-Walsh

DEBATT En stor del av Sveriges befolkning upplever att klimatförändringar påverkar deras liv. För att slippa fler och värre klimateffekter både här och i övriga världen krävs nu att makthavarna fattar kraftfulla och snabba beslut, skriver Stefan Henningsson och Håkan Wirtén, Världsnaturfonden WWF.


Cirka 70 procent av svenska befolkningen uppger att klimatförändringarna påverkar deras liv idag. Det visar Klimatbarometern 2017 som gjorts av Sifo på uppdrag av WWF inför lördagens Earth Hour. Enkäten gjordes med 1 646 personer i åldrarna 16 till 79.

Klimatförändringarna är här och vi ser redan allvarliga effekter av den 1 grads globala uppvärmning som hittills har ägt rum i världen. Hur tänker vi kring det i Sverige? Nästan hälften av svenska befolkningen oroar sig för hur klimatförändringarna kommer att påverka deras framtid, enligt undersökningen. 40 procent tänker på klimatförändringarna varje vecka eller oftare. Människor upplever i sin vardag: mildare och kortare vintrar (69 procent), mer extremt väder generellt (54 procent) och mer regn och översvämningar (39 procent).

Det vi ser i undersökningen är människors upplevda bild, men intressant nog stämmer den med såväl statistik som prognoser:

Ja, vi har mildare vintrar i Sverige. Enligt SMHI:s mätningar har medeltemperaturen för vintersäsongen (december-februari) ökat i Sverige sedan man började mäta år 1860. Analyser från SMHI visar att mängden snö minskat i främst Götaland och Svealand sedan 1970-talet. Snöminskningen är ett resultat av milda vintrar och avspeglar en observerad trend över hela norra halvklotet under de senaste 20 åren, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

Har vi också fått ett ökat extremväder i Sverige? Det är svårt att avgöra för Sverige specifikt, men på global basis har rapporterade naturkatastrofer som stormar, översvämningar och värmeböljor femdubblats sedan 1970-talet, enligt World Meteorological Organisation (WMO). Ökningen är tydlig i alla världsdelar. SMHI bedömer att de extremtillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan i framtiden inträffa varje år i södra Europa och vart tredje till vart femte år i Skandinavien.

Ja, vi ser också mer regn och fler översvämningar. Enligt SMHI:s mätningar var årsmedelnederbörden mindre än 600 millimeter mellan 1860-1920. Åren 1920-1980 låg den kring 600 mm. Därefter har den ökat och det är nu sällsynt med nivåer under 600 mm. Enligt SMHI har uppseendeväckande många översvämningsproblem uppstått i Sverige under de senaste 30 åren. Vi kan i framtiden förvänta oss fler översvämningar, mer kusterosion och sämre kvalitet på och tillgång till dricksvatten.

Enligt undersökningen tror 42 procent av svenska befolkningen att deras livsstil påverkar människor som bor i länder med hög fattigdom. Det är en förvånansvärt låg siffra. När vi ställde motsvarande fråga till personer i Kina och Indien 2016 så var deras förståelse för detta samband väsentligt högre. Har vi i Sverige för långt avstånd både geografiskt och generationsmässigt till de som lever i fattigdom?

Klimatförändringarna påverkar oss i Sverige, men det är inte vi här eller den övriga mer välbärgade delen av världen som får ta de stora smällarna av klimatförändringarna – även om det är vi som står för de största utsläppen. Det är de fattiga länderna i syd som drabbas värst och världen står inför en katastrof om vi inte skyndsamt minskar våra utsläpp av växthusgaser. Effekterna visar sig i minskade skördar och sämre livsmedelssäkerhet för de som är helt beroende av lokal matproduktion. Det blir också fler översvämningar, orkaner och skogsbränder och extrema temperaturer.

Två av de ekosystem som FN:s klimatpanel sedan länge har pekat ut som allra mest sårbara för klimatförändringarna är Arktis och korallreven.

För att vi ska slippa få fler och långt värre effekter av klimatförändringarna måste vi leva upp till Parisavtalets mål att begränsa klimatförändringarna till väl under två grader med sikte på 1,5. Det innebär att vi i grova drag måste halvera våra globala utsläpp vart tionde år med start 2020.

Vi har absolut en chans att lyckas, men vi måste ställa om vår ekonomi och livsstil till att snabbt bli fossilfri, klimatsmart och hållbar. För det krävs att politiker, investerare och näringsliv fattar kraftfulla och snabba beslut. Det handlar inte om ifall vi ska kunna fortsätta åka skidor i fjällen eller om att våra strandtomter inte ska hamna under vatten – det är avgörande för hela planetens framtid.

Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Stefan Henningsson, senior rådgivare klimat, energi och innovation Världsnaturfonden WWF

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.