Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Klimathotet- en fråga om etik

Publicerad: 22 April 2014, 11:37

Klimathotet är den psykologiskt sett svåraste uppgift som mänskligheten ställts inför. Svårigheten att lösa problemet handlar dels om att vi formulerat frågeställningen på fel sätt menar Billy Larsson, Fil Dr i psykologi och initiativtagare till Radikalisera klimatpolitiken.nu.


Ämnen i artikeln:

Klimathotet

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Billy Larsson, Fil Dr i psykologi och initiativtagare till Radikalisera klimatpolitiken.nu att klimathotet är den psykologiskt sett svåraste uppgift som mänskligheten ställts inför. Eftersom vi hittills inte förstått vilken typ av frågeställning klimatfrågan är har vi hanterat problemet på samma sätt som vi hanterade problemet med ozonskiktet, nämligen genom internationella förhandlingar och ny teknik. Men till skillnad från det uttunnade ozonskiktet är klimatfrågan ytterst en fråga om etik och rättvisa skriver Billy Larsson som menar att anledningen till att det varit svårt att motivera länderna i väst att ta klimathotet på allvar är att det, till skillnad från ozonskiktet, i första hand är andra som drabbas av konsekvenserna av klimatförändringarna.

Trots att det finns vissa försök att ge klimat­frågan en egoistisk inramning genom att locka med nya gröna jobb och nya exportnäringar så är det svårt att motivera rika länder att satsa på klimatet när det främst är fattiga människor och kommande generationer som drabbas.

För att västvärlden ska agera i klimatfrågan måste motivationen komma från människans altruistiska sida, och mer specifikt, vår potential till omtanke om kommande genera­tioner skriver Billy Larsson som menar att detta perspektiv sällan uppmärksammas när man diskuterar klimatfrågan i Sverige.

Om vi diskuterade klimat­hotet som en etisk fråga skulle skiljelinjer i politiken uppstå. Medan vissa partier skulle komma fram till att konsekvenserna för framtida generationer är viktiga i politiken, skulle andra komma fram till att vi inte har ­några plikter mot kommande generationer, och dessa skulle i så fall få vara beredda på kommande gene­ra­tioners kritiska inställning. I stället för en höger-vänster­skala i politiken skulle vi få en skala som handlar om graden av hänsyn till kommande generationer skriver Billy Larsson. Han menar att resultatet av att vi inte diskuterat den etiska aspekten av klimatfrågan är en moralisk kollaps som få tycks inse vidden av.

Genom att ta den etiska diskussionen på allvar skulle man undvika att länder, politiker, företag och medborgare skyller på andra, istället skulle man agera. Här kan Sverige bli ett föregångsland genom att erkänna att klimatfrågan är en etisk fråga och att vi har ett ansvar för att få ner Sveriges utsläpp till hållbara nivåer så snabbt det går, oavsett vad andra länder gör menar Billy Larsson.

Miljöaktuellt, redaktionen

Ämnen i artikeln:

Klimathotet

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.