Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag04.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Klimatkommission Kronoberg: Nettodebitering av el – en återvändsgränd

Publicerad: 9 Januari 2012, 15:34

Regeringens förslag om nettodebitering av el riskerar att utformas så att det får ett begränsat värde för egenproducenterna. Det skriver Gunnar Nordmark, ordförande i Regionstyrelsen södra Småland, och Kristina Alsér, Landshövding i Kronobergs Län, i en debattreplik.


Småskalig energiproduktion är en viktig del i en långsiktig strategi för förnyelsebar energi i Sverige, men idag är småskalig elproduktion inte lönsamt att satsa på för privatpersoner. Det förslag om nettodebitering av el som framlagts innebär att man får kvitta sin elproduktion mot det man förbrukar. Men det finns flera hinder för detta som visar en uppenbar risk att det helt avslås eller utformas så att det får begränsat värde för egenproducenterna och därmed inte nämnvärt förbättra deras situation. Det finns europeiska exempel på möjliga lösningar som skulle ge en bättre effekt.

Det är många privatpersoner, lantbrukare och småföretagare som är intresserade av att kunna producera sin egen el. Förutom att de kan minska sin miljöbelastning är det möjligheten att få tillgång till billig el som motiverar deras intresse. Den besparing man gör genom att minska sitt behov av inköpt el måste dock stå i rimlig proportion investeringen. För att fler skall vara villiga att investera bör återbetalningstiden vara ca 10 år, helst något kortare.

Elproduktionen kan på sikt bli betydande men är också viktigt då privatpersoner genom en investering i egen småskalig vindkrafts- eller solcellsanläggning får möjlighet att ta ansvar och se till att den el de förbrukar kommer från en förnyelsebar energikälla.

Nettodebitering har förts fram som ett tydligt förslag för att göra småskalig elproduktion mer lönsam. Förslaget innebär att man får kvitta överskottet av sin egen elproduktion mot det man förbrukar. En solcellsanläggning eller att litet vindkraftverk producerar vissa tider mer energi än ägaren förbrukar. Överskottet matas ut på elnätet och kan idag säljas via elhandlare. För en privatperson är dock priset för den sålda elen endast 40 % jämfört med priset inköpt el. Med nettodebitering skulle värdet bli samma som priset för inköpt el.

Energimarknads Inspektionen (EI) har gjort en utredning (november 2010) som visar att ett antal regel- och lagändringar skulle krävas samt att skattefrågan behöver utredas vidare. Våren 2011 kom yttrande från Skatteverket och Konkurrensverket, båda avstyrker bl.a. därför att nettodebitering anses bryta mot EU-direktiv.

Det finns en uppenbar risk att förslaget helt avslås eller utformas så att det får begränsat värde för egenproducenterna och därmed inte nämnvärt förbättra deras situation.

Om inte nettodebitering enligt EIs förslag leder till avsedd effekt måste alternativa förlag snarast tas fram. Inom EU finns redan regler som ger möjlighet till kvittning. Som exempel införde Danmark 2010 nettomätning för småskalig produktion av förnyelsebar el. Viktigt för att inte de skall bryta mot EU-direktiv är att det gäller endast för privatägda anläggningar <6 kW samt ges till alla typer av förnyelsebar elproduktion.

Hur kan ett effektivt stöd till egen elproduktion utformas?
Möjligheten nettomätning/debitering/avräkning ger en klar förbättring men är troligen inte tillräckligt för att skapa en snabb tillväxt i marknaden. De modeller som finns i t.ex. England och Danmark ger ett större stöd.

I England ges ett årligt stöd baserat på vad anläggningen har producerat. Bidraget per kWh är differentierat och beroende på typ och storlek på anläggningen.

I Danmark får privatpersoner förutom nettomätning också en skattereduktion genom att de kan skriva av sin investering i förnyelsebar elproduktion.

I Sverige har
Elinorr, som är en organisation för elnätsbolag i norra Sverige, frivilligt infört nettodebitering. Deras modell liknar mycket den danska och bygger på avräkning av inmatad el mot förbrukad el och ger fullvärdeskvittning för egenproducenten.

Som alternativ
till den av EI föreslagna modell för nettodebitering bör snarast ett förlag på nettoavräkning tas fram. Lämpligen kan Elinorrs modell vara utgångspunkten men också den danska modellen så att förslaget kan utformas så att det inte kommer i konflikt med några EU-direktiv.

Behovet av ytterligare stöd
I Sverige finns ett riktat investeringsstöd för solceller på upp till 60 %. Intresset för solceller har blivit så stort att anslagna medel inte räcker till för alla som ansökt om bidrag. Något motsvarande finns inte för andra förnyelsebara energikällor.

Vårt elcertifikatsystemet är så utformat att det krävs en årlig produktion på 10 000 kWh bara för täcka kostnaderna för den automatiska fjärravläsningen d.v.s. elcertifikatsystemet är inte utformat för att ge stöd åt små privatproducenter.

Parallellt med framtagning av ovan föreslagna modell för nettoavräkning bör också ytterligare stöd utredas. Et sådant stöd skulle t.ex. kunna utformas som en utökning av investeringsstödet, en anpassning av elcertifikatsystemet till egenproducenter, möjlighet till avskrivning som i Danmark eller ett stöd baserat på årlig produktion som i Storbritannien.

Stimulerad marknad
Långsiktigt talar mycket för att egenproducerad el kommer att bli konkurrenskraftig. Priserna på solceller har en klart fallande tendens och om små vindkraftverk tillverkas i volym kan de också förväntas falla i pris. Ökande elpris gör att värdet ökar på den egenproducerade elenergin. Ett riktat stöd till småskalig elproduktion skulle effektivt skynda på utvecklingen och finns idag i flera EU-länder t.ex. Tyskland, Storbritannien, Spanien. Försäljningen ökar snabbt till nytta både för de som investerar och de som utvecklar, tillverkar, säljer, installerar och underhåller anläggningar för småskalig elproduktion. I England uppskattas över 2000 arbetstillfälle ha skapats bara inom branschen småskalig vindkraft.

Vi önskar
att regeringen genomför det som föreslås ovan och i övrigt vidtar åtgärder som underlättar egen elproduktion och som bidrar till att skapa en marknad för småskaligt producerad el.

Gunnar Nordmark
Ordf. i Regionstyrelsen södra Småland
Ordf. Klimatkommission Kronoberg

Kristina Alsér
Landshövding Kronobergs län
Klimatkommission Kronoberg

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.