Kommentar: Fortsatt svårt för Pourmokhtari att förklara hur 2030-målet ska kunna nås

Dagens Nyheter anordnade under måndagskvällen evenemanget DN på scen på Kulturhuset i Stockholm. Bland annat bjöds på en liveintervju med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), där det var tidningens politikreportrar Annie Reuterskiöld och Tomas Ramberg som stod för frågorna.

De två utfrågarna riktade bland annat in sig på Sveriges 2030-mål, som innebär att utsläppen från inrikes transporter (utom inrikesflyget) ska minska med minst 70 procent jämfört med 2010 års nivåer. Ett mål som Sverige var på god väg att klara av, men som nu ser ut att bli svårt att nå, vilket framför allt beror på att regeringen vill sänka reduktionsplikten – det styrmedel som syftar till att främja användningen av klimateffektiva biodrivmedel – till EU:s lägstanivå.

Under intervjun läste Tomas Ramberg upp vad Romina Pourmokhtaris statssekreterare Daniel Westlén skrev på Twitter för precis ett år sedan, då han arbetade som utredare med ansvar för klimat- och energifrågor på Liberalernas riksdagskansli:

”Reduktionsplikten är vårt verktyg för att nå klimatmålen i transportsektorn. Alternativet är förbud och ransonering eller att överge klimatmålen. Utsläppen från trafiken är så stora att vi är chanslösa att nå nettonoll 2045 om inte trafikens utsläpp minskar snabbt.”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari verkade dock inte köpa detta resonemang helt och hållet, men hon hade samtidigt svårt att förklara hur vägen framåt skulle kunna se ut i stället. Bland annat gjorde hon klart följande:

· 2030-målet ska inte överges. “Vi arbetar för att nå alla mål som Sveriges riksdag har antagit”, sa Romina Pourmokhtari.

· Regeringen tänker ändå gå vidare med att minska reduktionsplikten till EU:s lägstanivå från och med nästa år, något som väntas leda till ökade utsläpp av växthusgaser. Vad EU:s lägstanivå betyder ska dock först förhandlas mellan Tidöpartierna. “Vi ska komma överens om hur mycket vi ska dra ner den”, sa Romina Pourmokhtari.

· Förbud och ransonering, som Daniel Westlén förra året lyfte som alternativet till reduktionsplikten, ses samtidigt inte som en väg framåt. “Regeringen vill använda andra verktyg än förbud och ransonering”, sa Romina Pourmokhtari.

· Det verktyg som regeringen framför allt verkar vilja satsa på är i stället eldrift. “När man drar ner på reduktionsplikten så måste man kompensera med annat. Ett sådant verktyg är elektrifiering”, sa Romina Pourmokhtari.

Frågan är dock hur långt det räcker.

En av utmaningarna för regeringen beskrivs nämligen i ett pm som nyligen kom från Trafikverket. Myndigheten gjorde här ett räkneexempel på vad som skulle hända vid ett scenario där Sverige redan från och med i år skulle ha 100 procent eldrift i nybilsförsäljningen inom alla fordonssegment. Även i ett sådan scenario av “extrem elektrifiering” – Trafikverket påpekar att det är just ett räkneexempel och att scenariot i sig är “orealistiskt” – krävs att ganska stora mängder biodrivmedel används de kommande åren för att Sverige ska klara 2030-målet.

Fler verktyg kommer alltså att behöva presenteras av regeringen. Och det börjar nu bli ganska bråttom, inte minst eftersom det bara återstår ett par månader innan reduktionspliktens nya utformning, regeringens klimathandlingsplan för mandatperioden samt budgeten för 2024 ska vara färdigförhandlade mellan de fyra Tidöpartierna.

Läs också:

Forskaren: ”Bommar vi reduktionsplikten, då tror jag inte det finns något rimligt sätt att klara 2030-målet”

Presenterar 55 förslag – så ska ändrat beteende hjälpa Sverige att nå 2030-målet