Kommuner och regioner har högre ambitioner på klimatområdet

Över hela landet arbetar regioner och kommuner för att bygga samhällen som är hållbara för dagens och framtidens generationer. Det sätts ambitiösa mål om hur klimatutsläppen som värmer upp vår planet ska minska. Som resultat är exempelvis den regionala kollektivtrafiken nu nära att bli helt fri från fossila bränslen. Energianvändningen i byggnader minskar årligen vilket ger både lägre utsläpp och besparar samhället miljardkostnader. Det görs också allt fler klimatsmarta val vid inköp av exempelvis material och livsmedel. Detta samtidigt som arbetet intensifieras för att göra samhället mer robust mot de negativa effekter som det förändrade klimatet redan nu medför, till exempel värmeböljor, översvämningar, skyfall och skred.

Men även om det redan idag görs stora insatser och framsteg, så kommer det krävas ännu mer för att nå riksdagens klimatmål och visionen om ett Sverige som är fritt från klimatutsläpp år 2045.

Mot bakgrund av den stora utmaning vi står inför är det positivt att regeringen, enligt överenskommelse med Liberalerna och Centerpartiet, nu ska genomföra flera satsningar för att bidra till ett hållbart klimat. SKL välkomnar bland annat att Klimatklivet, där det fördelas ekonomiska stöd till lokala och regionala klimatinvesteringar, ska utvecklas. Samma gäller för stadsmiljöavtalen, som nu ska bli ett ännu bättre stöd för kommuners och regioner i arbetet med att skapa gröna städer och att öka det hållbara resandet. Vi bistår gärna i såväl dessa insatser som i exempelvis utvecklandet av järnvägen och den cirkulära ekonomin.

Samtidigt ser vi att det finns en rad statliga åtgärder som inte omfattas av överenskommelsen, men som är av avgörande betydelse. Häromåret slutförde en blocköverskridande klimatberedning på SKL ett tvåårigt arbete. Beredningens arbete resulterade bland annat i totalt 82 förslag till kommunerna, regionerna och staten om hur klimatutsläppen kan minskas och samhället rustas mot klimatförändringarna.

SKL prioriterar klimatet och arbetar tillsammans med medlemmarna enligt beredningens rekommendationer. Vi uppmanar nu också regering och riksdag att genomföra följande insatser, som är några av de mest angelägna i klimatomställningen:

Utveckla, tillsammans med kommuner och regioner, metoder för att bedöma vilka klimatutsläpp som uppstår från verksamheter och konsumtion i offentlig sektor. Till exempel vid inköp av material, produkter och livsmedel. Det är också angeläget att förbättra statistiken om vilka utsläpp som energianvändningen på lokal nivå orsakar.

Satsa på hållbar upphandling, bland annat genom att förtydliga och bredda uppdraget för Upphandlingsmyndigheten. Myndigheten ger i dag angeläget stöd genom sina förslag på hållbarhetskrav vid inköp, men SKL anser att det behövs ett mer aktivt stöd med att sprida goda exempel och att utveckla upphandlingar som driver fram klimatsmarta innovationer. Offentlig sektor köper varor och tjänster för runt 700 miljarder kronor varje år. Upphandlingar har därigenom en central roll i minskandet av klimatutsläppen.

Vidta åtgärder för utvecklingen av en fossilfri uppvärmning och elproduktion, bland annat genom att förändra byggreglerna så att de inte styr valet av uppvärmning. I dag premieras lösningar som ökar elberoendet och bidrar till effekttoppar men som inte ger den bästa klimatnyttan. Staten bör också skapa incitament för ökad produktion av kraftvärme, som samproducerar el och fjärrvärme, vilket i regel är resurseffektivt och bra för klimatet. Mer kraftvärmeproduktion kan därtill bidra till att lösa effektfrågan, det vill säga bristen på kapacitet i elnäten som blivit ett problem på flera håll till följd av ökade anspråk på el från datacentra, samhällsutbyggnad, transporter och industri.

Satsa på infrastrukturen. Ge Trafikverket i uppdrag att förtydliga de transportpolitiska målen så att de omfattar även klimat och miljö, säkerställ att myndigheten i större utsträckning bygger ut och bygger om infrastruktur i syfte att minska samhällets klimatpåverkan, samplanera investeringar i ny infrastruktur med styrmedel för hållbart resande. Bland annat.

Ta ett större ansvar för klimatanpassningen. Klargör hur finansieringen av nödvändiga åtgärder – till exempel när det gäller att stå emot och hantera stigande havsnivåer och ökande temperaturer – ska fördelas mellan samhällets aktörer. Otydligheten kombinerat med att statens avsatta ekonomiska stöd är översökta, gör att kostnaderna ofta hamnar på landets kommuner. Regeringen bör även säkra att kommuner får bättre och kostnadsfria underlag från staten i sin fysiska planering.

Klimatförändringarna är en av vår tids absolut största samhällsutmaningar. Sverige har ett viktigt ansvar att ta ledarrollen och agera som ett internationellt föredöme. SKL, kommunerna och regionerna är redo att kroka arm med staten och den nya regeringen för att vi ska lyckas fullt ut med klimatomställningen.

Lena Micko
ordförande Sveriges Kommuner och Landsting