Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Kritik mot processen i Miljömålsberedningen

Publicerad: 10 Mars 2016, 12:32

Mikael Karlsson, forskare på KTH och ordförande i European Environmental Bureau.

Sakkunniga och experter i Miljömålsberedningen menar att de uteslutits från processen. Men ordförande Anders Wijkman och politiker i beredningen menar att det var ett naturligt upplägg.


Ämnen i artikeln:

MiljömålsberedningenPolitik

På onsdagen lämnade Miljömålsberedningen sitt delbetänkande i sin helhet till regeringen. Förslagen, kända sedan i februari, består av ett klimatpolitiskt ramverk med ett långsiktigt mål om noll nettoutsläpp till 2045, bildandet av ett klimatpolitiskt råd och en klimatlag som bland annat reglerar att regeringen ska lämna en klimatårsredovisning till riksdagen i samband med budgetpropositionen. Det nya 2045-målet innebär en tidigareläggning med fem år jämfört med de ursprungliga visionerna, bland annat till följd av Parisavtalet. Till 2045 ska utsläppen av växthusgaser minska med 85 procent jämfört med 1990. De utsläpp som kvarstår får kompenseras utomlands och CCS-teknik får användas för nå det inhemska målet.

I delbetänkandet finns en rad särskilda yttranden där sakkunniga och experter ger kritik eller kommer med invändningar mot Miljömålsberedningens beslut. Här riktas bland annat kritik mot hur processen fram till beslut har fungerat. Mikael Karlsson, forskare på KTH och ordförande i European Environmental Bureau skriver tillsammans med Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Center, att sakkunniga och experter ”nära nog helt uteslutits från arbetet de senaste två månaderna, vilket är ovanligt och måste anses vara ytterst anmärkningsvärt”.

Lovisa Hagberg, miljöpolicyansvarig på WWF, skriver i sitt yttrande att sakkunniga tyvärr inte haft tillgång till det fullständiga beslutsunderlaget, inklusive konsekvensbedömningar och författningskommentarer före beslut. Hon menar att har begränsat möjligheterna att bidra till arbetet. ”Jag hoppas att arbetet fortsätter i den konstruktiva anda där utbyte av kunskap gör att vi hittar nya lösningar och vägar framåt”, skriver hon.

Miljömålsberedningens ordförande Anders Wijkman menar att processen var upplagd så att politiska förhandlingar skedde mot slutet.
– Regeringen har lagt frågan hos Miljömålsberedningen och då blir inte utredningsarbetet som om det hade varit en vanlig statlig utredning. Vi har lyssnat på de sakkunniga och sedan har förhandlingarna tagit över i en mindre grupp. Det upplägget kan man naturligtvis diskutera, men det är den här modellen som regeringen har valt, säger han.

Rickard Nordin, ledamot för Centerpartiet i beredningen, tycker att processen är naturlig.
– Den sista månaden har det knappt varit någon aktivitet, så det handlar om en månad ungefär och jag skulle säga att det här är skillnaden mellan att vara sakkunnig och ledamot. Sakkunniga ska bidra med expertis men de politiska förhandlingarna måste ske mellan ledamöterna. Jag har svårt att se en process där vi sköter förhandlingarna med sakkunniga, men jag förstår att det finns en frustration över att de inte fått vara med.

Läs hela delbetänkandet från Miljömålsberedningen här.

Martina Frisk

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.