Krönika: Mikael Karlssons EU-spaning

Den 9 december ordnar Miljöaktuellt ett frukostseminarium om EU-politiken. Mikael Karlsson är moderator och bland gästerna finns Carl Schlyter (mp) och Fredrik Malm (fp).

"Det är lätt att förstå att den nya EU-kommissionen fokuserar på jobb och ekonomi. Motsatsen vore snarast oacceptabel i dagens konjunkturläge. Men just på grund av den kärva ekonomin går det inte att förstå att kommissionen verkar prioritera ned miljöfrågan, som vore det sant att miljö och ekonomi är oförenliga.

Två orosmoln över Bryssel är särskilt mörka.

Det första är att EU-kommissionens nya ordförande Jean-Claude Juncker vill ompröva den förra kommissionens färska förslag om en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Det sker när OECD är tydligare än någonsin på hur viktigt det är att sätta pris på utsläpp och stimulera gröna innovationer. Och det sker trots att EU-kommissionen visat att 1 procent högre resurseffektivitet bedöms ge 100 000-200 000 nya jobb, som ett exempel.

Än värre kanske är att Junker även ifrågasätter den förra kommissionens olika förslag på skärpt lagstiftning för bättre luftkvalitet. Förslagen har redan börjat behandlas av lagstiftarna och ska ses mot bakgrund av att uppskattningsvis 400 000 européer dör av luftföroreningar varje år. Att stoppa reformer vore inte bara häpnadsväckande omoraliskt utan även mycket kostsamt för samhället.

Junckers öppning för att skrota lagförslagen eller göra om de bakomliggande processerna är faktiskt så dum att han sannolikt inte kommer särskilt långt i de båda fallen. Medlemsländer och andra har redan reagerat.

Däremot är Junckers bakomliggande synsätt så föråldrat att ingen lär bli förvånad om han skjuter ut fler potentiella bromsklossar på den politiska spelplanen kommande år.

I uppdraget till den nye miljökommissionären, Karmenu Vella, ligger redan en uppmaning att se över miljöpolitiken i sin helhet. Läser man detta tillsammans med Junckers prioriteringar i allmänhet och hans uppdrag till andra kommissionärer i synnerhet blir bilden inte särskilt ljus. Exempelvis ska en av kommissionens vice ordföranden, Frans Timmermans , fokusera på vad som i praktiken handlar om minskad regelbörda. Och Timmermans ska vara grindvakt för eventuella nya förslag från Vella.

Regler i sig har förstås inget egenvärde, men de är ofta oumbärliga på miljöområdet. Det är dock ett synsätt som EU-skeptiska Storbritannien numera sällan delar. Därför finns en risk för att regelböcker som öppnas blir svåra att stänga och att nya reformer inte kommer till stånd. Det är inte otänkbart att förvänta sig såväl naturvårdspolitisk avreglering som kemikaliepolitisk stiltje.

I förlängningen riskerar den nya EU-kommissionens bästa miljöpunkt tangera den förra kommissionens sämsta.

Samtidigt ska man inte räkna bort verkligheten. I den finns både klimatförändringar idag och en allt tydligare forskning om effekter i framtiden. Där finns också en alltmer medveten allmänhet och allt fler politiker och företag – i såväl Sverige som Storbritannien – som inser att miljöarbete är lönsamt inte bara på lång sikt, utan även för statsfinanser och bokslut redan idag.

Förhoppningsvis blir det därför Juncker och inte miljöarbetet som får det svårt framöver."

Mikael Karlsson

Miljöaktuellt, redaktionen