Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Kryoägg snart i en glaciär nära dig

Publicerad: 16 December 2009, 05:45

Vilket kom först, glaciären eller kryoägget? Glaciären förstås.


Det är inte helt lätt att veta hur vattenströmmarna går inuti glaciärer. Icke desto mindre är mängden vatten och dess fart viktiga att veta om man ska kunna bedöma avsmältningen nu och i framtiden. Insidan av världens glaciärer är i princip okarterad mark.

När forskarna ska försöka uppskatta effekterna av den globala klimatförändringen har de börjat titta närmare på hur det ser ut under Jordens istäcken, som täcker ungefär 15 procent av planetens yta. På samma sätt som isens yta har ändrat utseende under de 2,7 miljoner år den har funnits, så har markytan inunder isen förmodligen också förändrats.

Precis som med alla andra istäcken av kontinental storlek trycks Grönlands istäcke ned av sin egen vikt. Det fungerar som en tandkrämstub: isen pressas utåt i kanterna av detta. Hur snabbt det går beror på många faktorer, som till exempel på hur bra smord isen är där den glider över markytan.

Om man känner de glaciala underströmmarna och kan mäta hur de förändras, ökar eller minskar, kan man beräkna den globala havsnivåns höjning på grund av avsmältningen.

Bristols Universitet har fått ett anslag på 225.000 pund av Natural Environment Research Council för att utveckla ett sätt att utforska underströmmarna inuti glaciärer och som utkastet ser ut nu, blir det ett äggformat föremål, ett kryoägg. Ett klot är en bra form för at klara höga tryck och avsikten är att man ska sätta ut ägget (äggen) på en glaciär i Arktis, eller släppa ned det i ett hål och se vart det tar vägen.

Kryoägget kommer att bli både en teknisk och kommunikationsteknisk bravad, om universitetet får ihop det som det är tänkt. Vattentrycket inne i glaciären är fantastiskt högt och temperaturen är givetvis nära noll. Dessutom måste ägget kunna kommunicera med forskarna genom kilometervis med is. Det hade inte varit möjligt att använda ledningsförbindelse. Glaciärer rör sig hela tiden och kablarna skulle inte hålla länge. Vi tillåter oss att gissa att det kommer att röra sig om extrem långvågskommunikation, för det är de enda våglängder som går igenom så stora vattendjup. I och med detta kan det inte bli så höga datahastigheter, men även 50 bps kan förmodligen vara nog. Äggets eller äggens framfart måste pejlas med en riktantenn på något sätt, och pejling från satellit är en tänkbar metod.

Att det finns stora flodsystem och väldiga sjöar under Antarktis isar vet man, kanske, men vartåt floderna flyter och hur fort, är det dåligt med kunskaperna om. Kanske kryoägget kan ge svar?

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.