Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

KTH-professor: ”Minska inte utsläppskraven, Miljödepartementet!”

Publicerad: 1 Juli 2012, 19:06

Miljödepartementets förslag gällande EUs Industriutsläppsdirektiv riskerar att försvaga av dagens styrmedel och ge negativa miljökonsekvenser, skriver Göran Finnveden, professor och vice-rektor, KTH i en debattartikel där han uppmanar departementet att stoppa sitt eget förslag.


Under våren har flera utredningar remissbehandlats som berör implementeringen av EUs Industriutsläppsdirektiv. Bland annat kom en statlig utredning och därefter en promemoria från Miljödepartementet. Den senare ger förslag som riskerar att sänka kommande utsläppskrav och Miljödepartementet bör därför stoppa sitt eget förslag.

Frågorna som nu berörs är rätt komplicerade och har inte fått någon större uppmärksamhet. Det handlar om kommande utsläppskrav för industrier och hur de ska fastställas. En av de viktigaste delarna av EUs Industriutsläppsdirektiv är att det genom ett kommittéförfarande ska antas slutsatser om vad som är bästa tillgängliga teknik (BAT-slutsatser). Fyra år efter antagandet av en BAT-slutsats får berörda verksamhetsutövare inte överskrida de utsläppsvärden som finns i BAT-slutsatsen.

Regeringen tillsatte en utredning
, den så kallade Industriutsläppsutredningen som skulle föreslå hur Industriutsläppsdirektivet ska implementeras i svensk lagstiftning. Efter att utredningens förslag hade lagts, men innan remisstiden gått ut, kom sedan Miljödepartementet med en promemoria där man la ett nytt förslag.

Den största skillnaden mellan
Miljödepartementets promemoria och Industriutsläppsutredningens förslag är att Miljödepartementet föreslår att de så kallade BAT-slutsatserna genomförs genom generella föreskrifter, medan Industriutsläppsutredningen föreslår att i vissa fall kan även individuella prövningar göras. Individuella föreskrifter kan utifrån Miljöbalkens ha utsläppsvillkor som är högre än vad BAT-slutsatserna kräver. Om BAT-slutsatserna införs som generella föreskrifter så tas den möjligheten bort. Miljödepartementet föreslår alltså att Sverige ska frånhända sig möjligheten att gå före och skärpa miljökraven.

Industriutsläppsutredningen konstaterar i sitt
betänkande att det finns en risk att processen inom EU med kommittéförfarande resulterar i lägre ställda krav i BAT-slutsatserna. Om BAT-slutsatserna genomförs som generella föreskrifter, så innebär det att dessa lägre krav implementeras som tillståndsvillkor. Risken finns alltså att Miljödepartementets förslag leder till lägre krav och därmed högre utsläpp. Miljödepartementets förslag innebär då en försvagning av Sveriges styrmedel inom miljöområdet. Det är inte bra eftersom vi behöver skärpa våra åtgärder för att nå miljömålen.

Det är också märkligt att
Miljödepartementets promemoria inte innehåller någon analys av förslagets miljökonsekvenser. Det var ju ett krav man ställde på den statliga utredningen. Hade man haft en miljökonsekvensbeskrivning hade man kanske noterat att det finns en risk att förslaget leder till en försvagning av dagens styrmedel och negativa miljökonsekvenser. På grund av den risken bör inte förslaget i Miljödepartementets promemoria genomföras.

Göran Finnveden
Professor och vice-rektor, KTH

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.