Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

KTH-professorn: Därför behöver vi en gruvskatt

Publicerad: 1 Juli 2013, 13:27

Det kommer att kosta att ställa om till ett hållbart samhälle. Därför föreslår Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH, att vi inför gruvskatt och lägger pengar i en fond som finansierar miljöomställningen genom gröna innovationer.


Hans Lööf är professor i nationalekonomi vid institutionen för Industriell ekonomi och organisation på KTH i Stockholm. Hans forskning inriktar sig på innovationer och tillväxt och i Almedalen var han på tisdagen med och pratade om en hållbar svensk gruvenergi. Hans Lööf förespråkar en skatt på gruvverksamhet. Den svenska lagstiftningen, där vem som helst har rätt att utvinna alla resurser under mark utan att ersätta samhället på något sätt, är enligt Lööf en extrem lag som det nästan inte finns like till någon annanstans.
– Ett motiv för en gruvskatt är förstås att den skulle begränsa den extrema tillväxt som gruvnäringen har i Sverige just nu. Det råder en närmast Klondyke-stämning i Sverige och gruvnäringen har en väldigt stor miljöpåverkan.

Hans Lööf påpekar att hänsynen till miljön är viktig just för att vi ska kunna fortsätta ha tillväxt och god ekonomi.
– Det är som Johan Rockström säger: om vi inte ställer om så kommer naturen att skicka så många fakturor till ekonomin att den inte får möjlighet att växa.

Hans Lööf tänker sig en fond, liknande Norges oljefond, som där avgifter i gruvnäringen kan finansiera den omställning som kommer att krävas.
– Det kommer att kosta att ställa om och idag råder stor brist på kapital för att utveckla gröna teknikområden. Tidigare fanns det riskkapital, men riskkapitalet går idag till utveckling av appar och annat som betalar sig på kortare sikt, säger han.

Att ta betalt för sina resurser är enligt Hans Lööf också helt naturligt och något de flesta länder gör.
– För vad kostar mineralerna egentligen? Om man räknar in miljöpåverkan? Och vem borde egentligen betala?

Jon Rohne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.