Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag17.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

KTH-toppar attackerar miljömålsarbetet – ”Långsamt och otillräckligt”

Publicerad: 14 December 2011, 15:02

”Om vi ska nå de svenska miljömålen behövs det åtgärder. Ändå föreslår Miljömålsberedningen praktiskt taget ingenting nytt. Miljömålsarbetet i Sverige går för långsamt och är otillräckligt” skriver Göran Finnveden, Professor och Vicerektor, Karin Edvardsson Björnberg, Fil Dr och Johan Sundqvist, Miljöchef på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i en kritisk debattartikel som efterlyser tempo och ambitiösa mål, åtgärder och styrmedel.


Det övergripande målet för miljöpolitiken i Sverige uttrycks i det så kallade generationsmålet: att till nästa generation (vilket motsvarar år 2020 för de flesta mål) lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Till generationsmålet finns 16 miljökvalitetsmål. I uppföljningen av miljökvalitetsmålen som gjordes i år av Naturvårdsverket konstateras att fem av dessa miljömål är mycket svåra att nå medan tio av dem är möjliga att nå om ytterligare åtgärder sätts in.

En rimlig slutsats av detta är att det bör sättas in ytterligare åtgärder och styrmedel för att nå, eller i alla fall komma närmare miljömålen. Miljömålsrådets rapport som kom 2008 (med titeln Miljömålen- Nu är det bråttom!) innehöll också flera förslag på delmål, åtgärder och styrmedel.

Miljömålsarbetet håller nu på att förändras. En förändring är inrättandet av Miljömålsberedningen som i sitt första uppdrag (som i år redovisades i rapporten Etappmål i miljömålsarbetet) ska föreslå etappmål, styrmedel och åtgärder som kan krävas för att etappmålen ska nås.

Miljömålsberedningens rapport innehåller en del förslag på etappmål. Det innehåller också förslag på ytterligare utredningar för att kunna utveckla fler etappmål. Det innehåller dock inte förslag på styrmedel och åtgärder. Det illustrerar att miljömålsarbetet går långsamt. Trots att det finns behov av ytterligare åtgärder, föreslås det inte sådana. Miljömålsarbetet kräver ett snabbare arbetssätt.

Vår erfarenhet pekar på att det regionala miljömålsarbetet och arbetet på myndigheter har bromsats på grund av osäkerheter om mål, åtgärder och styrmedel. Vi bedömer att om man ska kunna nå miljökvalitetsmålen måste miljömålsarbetet hitta former som gör att man kan arbeta snabbare och använda de kunskaper, förslag på åtgärder och analyser som redan finns tillgängliga.

De etappmål som föreslås av Miljömålsberedningen är huvudsakligen av tre olika typer. En är att ta fram mer kunskap. En annan är att uppfylla redan gjorda internationella åtaganden. Den tredje är att bidra till det internationella förhandlingsarbetet. Detta är bra saker men det räcker inte. Att ta fram mer kunskap leder i sig inte till nya åtgärder. Att uppfylla redan gjorda åtaganden borde vara självklart liksom att delta i internationella förhandlingar. Men det behövs mer för att nå miljömålen. De etappmål som föreslås är alltså otillräckliga.
Etappmålen ska beskriva den förändring som krävs för att nå miljökvalitetsmålen. En viktig aspekt att analysera är då om de etappmål som föreslås räcker för att nå miljökvalitetsmålen eller om det behövs ytterligare mål. Någon sådan analys görs dock inte i Miljömålsberedningens rapport. Detta ser vi som en brist i analysen.

Etappmålen ska beskriva den förändring som krävs för att nå miljökvalitetsmålen. En viktig aspekt att analysera är då om de etappmål som föreslås räcker för att nå miljökvalitetsmålen eller om det behövs ytterligare mål. Någon sådan analys görs dock inte i Miljömålsberedningens rapport. Detta ser vi som en brist i analysen.

Arbetet med etappmålen innehåller ett antal motsättningar som Miljömålsberedningen inte tydligt tar tag i. En sådan motsättning kommer utifrån kravet i direktivet till beredningen att det ska finnas samhällsekonomiska konsekvensanalyser för att beredningen ska föreslå etappmål, styrmedel och åtgärder. Det är naturligtvis bra om man kan göra samhällsekonomiska konsekvensanalyser, men samtidigt krävs det ganska mycket kunskap för att man ska kunna göra det.

Miljömålsberedningen noterar också i rapporten att många ekosystemtjänster inte är prissatta och att de behöver identifieras och kartläggas. Man anger också som etappmål att det ska finnas metoder för värdering tillgängliga 2018. Om ekosystemtjänster inte ens är identifierade så kan man ju inte ta hänsyn till dem i en samhällsekonomisk konsekvensanalys. Då kan man inte heller föreslå styrmedel och åtgärder enligt direktiven till beredningen. Genom direktiven till beredningen så har denna alltså fått det svårt att föreslå åtgärder och styrmedel. Detta illustrerar vår övergripande slutsats att miljömålsarbetet går långsamt.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det krävs nya åtgärder för att nå flertalet av miljökvalitetsmålen. Miljömålsberedningens rapport innehåller dock väldigt lite nya förslag som leder till att miljömålen kan nås. Om miljömålen ska nås krävs ett snabbare miljömålsarbete med mer ambitiösa mål och inte minst nya åtgärder och styrmedel.

Göran Finnveden, Professor, Vicerektor, KTH
Karin Edvardsson Björnberg, Fil Dr, KTH
Johan Sundqvist, Miljöchef, KTH

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.