Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Kusligt hologram

Publicerad: 6 juli 2010, 06:21

En titt tillbaka i tiden visar att vi inte kommit någon vart med miljön de senaste 25 åren. Ett plock i en bokhylla visar närmast kusliga utsikter.


NATIONAL GEOGRAPHIC är språkrör för den amerikanska National Geographic Society som grundades i Washington 1888. Det är en mellan hundra och tvåhundra sidor tjock månadstidskrift som alltid utmärkt sig för utomordentligt foto, tagna av fotografer på expeditioner till svårtillgängliga områden, med upplysningar om vår värld så som den ser ut idag.

Det är svårt att fotografera hologram så det blir bra!

Till föreningens hundraårsjubileum 1988 utgavs i december en alldeles speciell upplaga där hela omslaget var ett hologram. Utgåvan lyste som guld i bokhyllan, intill de i övrigt gula magasinsryggarna och jag tog ut den och tittade igenom den. Genomläsnigen var närmast kuslig. Alla de problem vi diskuterar så hett idag, fanns redan 1988, alltså för 22 år sedan, och fram till nu tycks inte mycket ha hänt. Det enda som tycks ha förändrats i grunden är att det Sovjetunionen man nämner här och där, har försvunnit.

Den långa och tämligen otrevliga artikeln ”Rondônia’s Settlers Invade Brazil’s Inmperiled Rain Forest” (s. 722) visar på hur nybyggare har börjat avverka och förstöra Brasiliens regnskog och resultaten av detta. En Landsat-bild från 1973 visar hur motorvägen BR-364 skär tvärs genom distriktet Rondônia med oändliga arealer av orörd regnskog runt omkring. När Landsat fotograferade samma område 1988 hade vägen fått massor av förgreningar och cirka 10% av skogen hade avverkats.

Betänk att det bara är 15 år mellan bilderna. Invandringen har resulterat i sammanstötningar med urinvånarna, som dock har fått rätt att försvara sina områden av Brasiliens regering. Icke desto mindre fortsätter den illegala avverkningen, gummitappningen och slash-and-burn. Dödsfallen är många på båda sidor. Det var för 22 år sedan. Sedan dess har det bara gått på.

Oljan på norra Nordamerika och de problem utvinningen kan föra med sig är aktuellare än någonsin. Artikeln ”Oil in the Wilderness, An Arctic Dielemma” (s. 858) visar den heta debatten i USA och Kanada om hur Alaskas vildmark skulle bli förstörd om oljeexploatering skulle tillåtas. Olja finns det gott om och de kommersiella makterna trycker på. Provborrningar lämnar hiskeliga spår efter sig i naturen och djurens långa vadringar, främst de amerikanska renarna (caribou), störs av människor, bosättningar och pipelines. Men upp till 9 miljarder potentiella barrels olja är lockande. Det var för 22 år sedan. Sedan dess har det bara gått på.

Men inget visar vår totala inkrökthet som artikeln ”Population. Plenty and Poverty” (s. 914) där man går igenom fem familjers levnadsöden över hela jorden, vars befolkning har växt från 300 miljoner år 1450 till 4,8 miljarder år 1988 och förutsätts hamna på 7,8 miljarder år 2020. Även om den prognosen var lite i överkant (FN spår 7,5 miljarder) så stämmer resten av artikeln till eftertanke.

En fattig jordbrukarfamilj i Kenya skildras. Deras risiga lerhus med hål i väggarna ser likadant ut som vi är van vid från dylika bilder av idag. Kenyas befolkning fördubblas vart 17 år, snabbast världen, medan exempelvis USA kommer att ta 100 år på sig för samma sak. Kenyanerna blir därför kvar i fattigdom.

Ungern, då ett land i Sovjetunionen, vars befolkningsutveckling helt hade stannat av, beskrivs genom ögonen på en familj av mångsysslare i en förort till Budapest. Ungern beskrivs som ett land med det minst effektiva energiutnyttjandet i världen, huvudsakligen tack vare Sovjets politik. Det stora energislöseriet har lett till föroreningar och till att naturens förstörs, medan väldigt lite arbete läggs ned på befolkningens välbefinnande. Som tur var ordnade Sovjetunionen upp den sakens själv genom att försvinna, men problemen finns kvar i samma skala längre österut.

Brasilien är ett utmärkt exempel på ett tvådelat samhälle där all rikedom är samlad hos en relativt liten del av befolkningen, medan majoriteten är fattiga. Reportaget visar ett liv i en favela, en slumförort till Rio de Janeiro. Vi ser samma bilder idag, en fattig familj med massor av ungar boende i ett plåtruckel. De går upp klockan fem på morgonen och plockar skräp på sophögarna som de snyggar till och försöker sälja på marknaden. Fadern är försupen och modern får slita hårt. Landets problem är den stora befolkningstillväxten och den täta inflyttningen till storstäderna, där stadsbefolkningen under 1988 hade växt till 71%, vilket ger enorm arbetslöshet som följd.  Bara 14 procent av alla brasilianska barn går ut grundskolan.

Den sista artikeldelen skildrar familjen Brogan i North Carolina i USA. En amerikansk medleklassfamilj med två bilar, som förbrukar 45 gånger så mycket energi per capita som i Indien. Artikeln visar familjen i sin bil, ätande snabbmat och menar på att de förorenar naturen ungefär 40 gånger mer än sina fattiga kamrater i den underutvecklade delen av världen. 1986 fanns det drygt 135 miljoner bilar registrerade i USA, men bara 1,4 miljoner i Indien och 761.000 i Kina (vilket Kina dock har ändrat på sedan dess). Barnens största problem tycks vara att välja kläder.

I en avslutande tabell visas hur till exempel en kenyansk familj år 1988 i medeltal hade 8 barn, medan en amerikansk hade 1,8. En amerikan förbrukade cirka 45 gånger mera energi än en indier. Inomsten per capita låg på 17.500 dollar i USA, medan den i Ungern bara låg på 2000. I USA fanns det cirka 7,5 läkare och sjuksköterskor per tusen medborgare, i Ungern faktiskt hela 8,7 stycken (eftersom utbildningen inom sovjetblocket var gratis), i Brasilien 1,7, i Kina 1,2, i Kenya 1 och i Indien en halv. Det var för 22 år sedan. Sedan dess har det bara gått på.

Hologrammet på omslaget är mycket speciellt för det uttrycker två saker, beroende på i vilken vinkel man tittar. Den ena bilden är en jordglob i glas, som ska visa hur skör vår jord är och den andra bilden förställer samma glob sönderskjuten med luftpistol och skärvorna flyger. De båda bilderna togs av Bruce Dale i en holografisk uppställning som redovisas på magasinets sista sida. Jordgloben hålls i en hållare och släpps av en timer, varefter laserns slutare öppnas när globen är mitt i luften. I det andra fallet släpps globen, en luftpistol avfyras och lasern fyras av precis när de båda möts. Man vill symbolisera hur lätt det är att göra skärvor av vår stackars jord.

Läs mer

National Georgaphic Society: www.nationalgeographic.com
FNs prognos om världens befolkningstillväxt: www.un.org/esa/population/publications/sixbillion/sixbilpart1.pdf

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.