Långsamt framåt för habitat banking

Värdefulla ålgräsängar hotas när Göteborgs Hamn ska byggas ut, skrev Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Björn Risinger i en debattartikel i Göteborgs-Posten nyligen. ”Vi menar inte att utbyggnaden ska stoppas”, betonade han, men pekade på möjligheten att återplantera ängar. Han lyfte även fram EU:s nya initiativ No Net Loss, att kompensera för förlusten av värdefull natur när de inte går att hindra.

Ett tydligt tecken på att det börjar hända saker inom habitat banking, påpekar Anders Enetjärn. Han signerade debattartikeln i Miljöaktuellt för ett och ett halvt år sedan och förutom att han driver miljökonsultbolaget Enetjärn Natur har han blivit något av Sveriges ambassadör för naturkapitalmarknader.

Grundtanken med habitat banking är att när företag exploaterar områden och förstör naturkapital skapas ett behov av att ekologiskt kompensera för förlusten. En marknad uppstår där det handlas med krediter för ekologisk kompensation och företag erbjuder att bygga upp värdefulla ekosystemtjänster. Det påminner om marknaden för klimatkompensering.

Då, för något år sedan, menade författarna att ”Striktare kompensationskrav kan förväntas leda till framväxten av en ny miljömarknad.” De pekade på att sådana krav redan har börjat tillämpas på verksamheter som prövas utifrån miljöbalken. Men, varnade de, det får inte bli en ”exploatörernas fribiljett”.
Anders Enetjärn ser att det allt oftare ställs krav på ekologisk kompensation enligt miljöbalken i samband med tillståndsprövning.

– Det börjar verkligen synas i den juridiska verkstaden, säger han.

I våras var alla tekniska råd vid mark- och miljödomstolarna och mark- och miljööverdomstolen på tvådagarskurs hos hans företag. Fallen där länsstyrelsen har krävt ekologisk kompensation hamnar just i dessa domstolar.

– Det finns ett lagrum i miljöbalkens 16:e kapitel som säger att tillstånd kan förenas med krav på kompensation av allmänna intressen. Vi har valt att kalla det ekologisk kompensation, berättar han.

Han pekar även på att begreppet ekologisk kompensation lyftes fram i den statliga utredningen om ekosystemtjänster som presenterades tidigare i år.

Och Naturvårdsverket jobbar med att utveckla en vägledning på området och ska presentera delar av den i början av 2015.

Under 2011 arrangerade Anders Enetjärn genom sitt företag landets två första konferenser om ekologisk kompensation. Konferenserna efterlämnade några viktiga budskap till deltagarna, menar han. ”Länsstyrelser; åk hem och skapa praxis” och ”Naturvårdsverket – det är dags för en vägledning kring ekologisk kompensation". Och nu sker precis det, påpekar Anders Enetjärn.

Att vi förlorar arter och natur i skrämmande takt har också fått EU-kommissionen att peka på behovet av en ny naturvårdspolitik i Europa. Under nästa år väntas förslag på området, bland annat för att restaurera degraderade ekosystem och att jobba med ekologisk kompensation. Krav som enligt Anders Enetjärn är en förutsättning för att habitat banking ska komma igång.

– Vid varje exploatering kommer man framöver att behöva ställa sig frågan hur mycket natur tar det här i anspråk och hur ska vi restaurera i närheten?

Än har det dock inte skapats någon riktig marknad för det här i Sverige. I Storbritannien och Tyskland finns redan system på plats. Något som Anders Enetjärn tror beror på att de är fler människor på mindre yta och större tryck på ekosystemen. Han och hans kollegor gör dock allt för att det ska få fart på hemmaplan. De har fått i uppdrag från Nordiska ministerrådet att beskriva status och utmaningar för ekologisk kompensation och ge rekommendationer för hur de nordiska länderna kan samarbeta i frågan. De har fått forskningspengar från stiftelsen Skogssällskapet för att tillsammans med analysföretaget Kairos Future blicka in i framtiden och skissa på fyra tänkbara utvecklingsscenarion, en analys som blir färdig efter nyår. Då inleds också ett habitat banking-projekt med Sveaskog, finansierat av Vinnova.

– Vi var också nära att landa ett stort projekt i Sverige ihop med en brittisk mäklare inom habitat banking, men vi hann inte få tillräckligt stöd nationellt. Vi hade behövt en tydligare efterfrågan från en part i Sverige, till exempel en växande kommun som kan generera efterfrågan eller en myndighet som Trafikverket som bygger mycket vägar.

Just att det krävs storskalighet för att få till marknadsbaserade mekanismer nämner Anders Enetjärn som en utmaning. Det måste också finnas en viss flexibilitet i systemet, att till viss grad kunna ersätta äpplen med päron, exempelvis olika typer av ålgräsängar.

– Man kan ju inte byta ut en våtmark i Västerbotten mot en våtmark i Värmland. Det måste finnas regionala marknader men med viss flexibilitet.

En annan utmaning är att det idag ofta är både lagligt och billigt att exploatera natur. En tredje att få näringslivet att vakna i frågor som rör ekosystem och biologisk mångfald. Här nämner han Puma som en förebild som värderat allt sitt naturkapital. På andra delen av skalan finns Mediamarkt, som med sin reklamfilm om att naturen är tråkig vill visa att det är roligare att gå till affären och köpa något kul.

– Det här är sinnebilden av hur företagen missar hur viktiga ekosystemen är. För att de ska kunna sälja sina produkter måste naturens tjänster fortsätta att leverera.

Martina Frisk