Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag10.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

”Låt mål, inte medel, styra miljöåtgärderna”

Publicerad: 1 November 2016, 06:10

DEBATT Det är hög tid att släppa tanken på en standardiserad lösning som svaret på vattenkraftens olika miljöutmaningar, skriver Toni Kekkinen, chef för Fortum Hydro Sverige, och Marco Blixt, fiskeansvarig på Fortum.


Ämnen i artikeln:

Fortum

Det är av stor vikt att vi vattenkraftsproducenter gör investeringar som underlättar för fisk som har behov av att vandra förbi hinder i våra utbyggda vattendrag. Det är dock bekymmersamt att en så stor del av diskussionen fastnar i tekniska universallösningar, som exempelvis fisktrappor som i många fall är verkningslösa, när det som verkligen behövs är individuella lösningar anpassade för varje enskild plats.

Därför är det hög tid att såväl debatt som lagstiftning byter utgångspunkt: Målbild (det vill säga det önskade resultatet) borde styra val av åtgärder, i stället för att låta resultatet bli en mer eller mindre bra följd av valda favoritåtgärder.

Nyligen presenterade Fortum rapporten Betydelsen av skadeförebyggande åtgärder för fiskbestånden i reglerade älvar (pdf). I samband med lanseringen bjöds Linda Church Ciocci, vd för den amerikanska branschorganisationen National Hydropower Association, NHA, till Sverige för att delge sina kommentarer om rapporten och att bidra med erfarenheter från USA.

Den lärdom man dragit i USA efter årtionden av försök med standardiserade lösningar är att dessa i de flesta fall inte fungerat eller haft en mycket marginell effekt, något NHA är tydliga med att framhålla. Det är självklart viktigt att vi i vårt åtgärdsarbete i Sverige inte återupprepar de amerikanska misstagen. Arbetet med att stärka biologisk mångfald, inklusive vandringsmöjligheter för fisk, är komplext, och detta gäller givetvis även för lösningarna. På vissa platser, i vissa älvar kan en fisktrappa eller ett snedställt fingaller vara den bästa lösningen, i andra fall saknar samma åtgärd effekt.

Alla borde vara överens om att vi inte ska lägga resurser på åtgärder som inte ger önskad effekt – vi slösar då både den produktionskapacitet av utsläppsfri el som vattenkraften kan ge samtidigt som det i praktiken betyder att vi lyfter bort resurser från miljöförbättrande åtgärder som ger önskat resultat.

I rapporten exemplifierar vi med ett antal projekt där Fortum, i samarbete med bland annat forskare på Karlstad universitet, fokuserar på miljöförbättrande åtgärder anpassade efter varje älvs specifika förutsättningar. Vi har utgått ifrån det resultat som ska uppnås och har sedan anpassat åtgärderna därefter.

Forshaga i Klarälven är ett av exemplen som tas upp. Där är de flesta – forskare, kommun, sportfiskare, och fiskevårdsområden – överens om att den så kallade trap- and transportmetoden är den bästa och mest effektiva lösningen för att säkerställa bevarandet av just den unika Klarälvslaxen. Med trap and transport menas att fisken fångas in för att sedan transporteras förbi kraftstationerna. Att metoden fungerar bekräftas även genom den kontinuerliga ökningen av återvandrande vild lax och öring som fångas vid centralfisket i Forshaga. Genom kompensationsutsättningar av odlad laxsmolt möjliggör vi samtidigt att ett högkvalitativt sportfiske efter lax i Vänern och i Forshaga kan bedrivas. Vid internationella sammankomster som rör fiskpassagelösningar brukar Klarälven ofta lyftas fram som en ”success story”. Det hindrar dock inte delar av miljörörelsen att ändå kritisera den för att vara en konstlad åtgärd.

Sällan har väl problemet med att hålla fast vid en enda specifik teknisk lösning oavsett dess effektivitet illustrerats så väl som delar av miljörörelsens relation till fria vandringsvägar.

För faktum är att de realistiska utsikterna för att få till stånd helt fria fiskvägar i Klarälven är obefintliga eftersom vi med säkerhet vet att alldeles för få laxar skulle klara av att framgångsrikt och i tid vandra förbi alla åtta kraftverk för att nå kvarvarande lek- och uppväxtområden och därmed kunna sluta sin livscykel.

Fiskvägar kan vara ett bra alternativ när det finns lämpliga lek- och uppväxtområden för fisken att vandra upp till och om det dessutom endast finns ett begränsat antal hinder på vägen. Men om målet är att Klarälvsfisken ska nå sina lekområden uppströms med en tillräckligt god effektivitet är trap- and transport den bästa lösningen.

Ett annat exempel vi lyfter fram i rapporten är Eldbäcken, en så kallad biokanal vid kraftverket Eldforsen i Västerdalälven i Dalarnas län. När kraftverket skulle renoveras 2007 blev en viktig del i projektet att försöka återskapa en livsmiljö för de lokala arter som redan fanns etablerade på platsen. Efter att ha studerat de lokala förutsättningarna, bland annat fallhöjd och utrymme, och i dialog med närboende och andra intressenter, konstaterades att en naturlik fiskväg – en så kallad biokanal – var en lämplig åtgärd för just denna plats. I det här fallet var en naturlik fiskväg bättre och biokanalen fungerar inte bara som passage för många olika fiskarter, även svagsimmande fisk, utan också som livsmiljö för både strömvattenlevande växter och djur.

Den gemensamma nämnaren för dessa kompensatoriska åtgärder är att Fortum, i samråd med andra intressenter, anpassat åtgärderna efter varje älvs unika och lokala förutsättningar, samt efter de resultat vi önskat uppnå. Det har gett resultat.

Nu är det dags för oss att utveckla vattenkraften till en ännu viktigare del av det förnybara samhället som både producerar förnybar el och möjliggör utbyggnad av mer vind och solkraft. Samtidigt ska och vill vi genomföra åtgärder för att minska påverkan på den lokala miljön. Det finns all anledning att här lära oss av de misstag som man gjort i USA; enbart genom att undersöka varje älv och varje plats specifika förutsättningar och ha en klar bild av vad vi vill uppnå kan vi skräddarsy åtgärder som ger faktiskt resultat.

Det är helt enkelt hög tid att släppa tanken på en standardiserad lösning som svaret på vattenkraftens olika miljöutmaningar.

Toni Kekkinen, chef för Fortum Hydro Sverige
 Marco Blixt, fiskeansvarig Fortum

____________

Läs fler debatter på Aktuell Hållbarhet.

Ämnen i artikeln:

Fortum

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.