Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag11.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

LiU:s vindsnurra av bambu vill lösa elfrågan i tredje världen

Publicerad: 29 April 2011, 06:37

Generatorn är en begagnad tvättmaskinsmotor. Vingar och ”torn” byggs av bambu. Hela rasket väger tio kilo och ska kosta under tusenlappen att tillverka. Att idén kan bli stulen och kopierad i tredje världen ser konstruktörerna som en fördel.


Ämnen i artikeln:

VindkraftCleantechTeknikMiljöteknikGreentechForskningIngenjör

Två studenter vid Linköpings universitet har konstruerat vad de hoppas kan bli ett svar på elbehovet i fattiga byar i tredje världen. Konstruktionen är ett litet vindkraftverk där delar – permanentmagneter och spolar – från en direktdriven tvättmaskinsmotor utgör generator och vingar och ställning är tänkta att byggas i bambu. Vid blåst ger den lilla vindsnurran ett par kilowattimmar per dygn, tillräckligt för att ge en några timmar vid en dator och för att hålla ett par lampor brinnande kvällstid.

– På ställen där det inte finns elektricitet kan ju redan ett par timmars tillgång till el vara en stor förbättring, säger studenten Daniel Femerström som tillsammans med Johnny Johansson arbetar med vindkraftverket.

Låg vikt och enkelhet är ett framgångskoncept, tror konstruköterna.

Vindkraftverket är långt ifrån det första vindkraftverket i mikroformat, något man är medveten om i Linköping.

– Det finns gott om mikroturbiner. Men i regel har de en inbyggd elektronik som inte håller länge i fuktiga och varma klimat och som är svår att reparera, säger Simon Schütte, lärare i maskinkonstruktion och den som kläckte idén till vindsnurran som Daniel Femerström och Johnny Johansson arbetar med.

Genom att ersätta avancerad styrelektronik med enklare komponenter är idén att det på sin höjd ska krävas en lödkolv för att utföra reparationer på plats. Formatet, den låga vikten och idén om att ställning och rotorblad ska tillverkas på plats ger fördelar, menar Simon Schütte.

– Maskindelen är väldigt kompakt. Därmed kan den till och med flygas ut till områden som saknar vägar eller till katastrofområden.

Just nu letar studenterna bidrag för att genomföra fälttester med vindsnurran, förhoppningsvis i Bangladesh, Indien eller Tanzania. Vid masstillverking räknar Simon Schütte med att kostnaden ska kunna hamna på under 1.000 kronor. Generatordelarna till prototypen har kostat 600 kronor.

– Det finns en annan aspekt på det här. Studenterna hade i åtanke att kunna använda begagnat material. Om man på plats vill ”kopiera” konstruktionen för att bygga maskiner för eget behov är det ingenting som talar emot det, säger Simon Schütte.

Jonnie Wistrand

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.