Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Klimat

Livsmedelsbranschen behöver ta ansvar för matsvinnet

Publicerad: 29 Maj 2019, 13:27

Lotta Säfström Sveriges Stadsmissioner och Anna Elgh Svenska Retursystem

DEBATT. En nationella matbank för samhällets utsatta som drivas och finansieras gemensamt av livsmedelsbranschen, där inspiration finns att hämta i Svenska Retursystems eller Returpacks modeller. Det föreslår Anna Elgh, vd Svenska Retursystem och Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner.


Stadsmissionen och andra idéburna organisationer runt om i landet möter idag människor som är fattiga. Matfattigdom är en helt ny förekomst i Sverige – där människor i ekonomisk och social utsatthet inte har råd med nyttig mat. Det är både människor som lever på långvarigt försörjningsstöd, ensamstående föräldrar som lever på marginalen och fattigpensionärer – vi ser nya grupper med människor i utsatthet. Livsmedelstrygghet är inte längre en självklarhet i Sverige. Detta samtidigt som vi slänger stora mängder ätbar mat i alla delar av livsmedelskedjan.

Givet denna dubbla samhällsutmaning menar vi att det är dags för livsmedelsbranschen och ideell sektor att börja samverka på ett strukturerat och nationellt plan. Vi ligger långt efter vad som i de flesta andra länder sedan länge varit en självklarhet. Sverige är ett av få länder i Europa som saknar en nationell matbank som på ett effektivt och systematiskt sätt ser till att ätbar mat som inte kan säljas – i stället för att bli till djurmat eller biogas – når människor i utsatthet.

Sveriges stadsmissioner redistribuerar i dagsläget 1300 ton överskottslivsmedel till utsatta grupper årligen, och ideella aktörer i landets 10 största städer redistribuerar tillsammans mer än 2500 ton årligen. Maten når människor som lever i social och ekonomisk utsatthet via bland annat måltider i sociala verksamheter, delas ut i matkassar eller säljs till mycket reducerat pris i sociala matbutiker. Men vi skulle kunna ta vara på betydligt större mängder livsmedel. Vi är snart där.

I Sverige pågår utvecklingen av regionala matbanker med kapacitet att ta emot och förvara kylda frysta och torra varor, samt lokala matbanker som främst hanterar överskottsprodukter från butiksledet. Men det handlar till största delen om lokalt eller regionalt svinn, och i mycket begränsad omfattning om svinn från producentledet eller stora volymer från centrallager.

Vi ser därför ett behov av att skapa en nationell digital matbank som på ett effektivt sätt kan ta hand om de stora volymerna överskottslivsmedel från centrallager och producentledet. Fördelen med ett digitalt system är att såväl mängden svinn som mottagningskapacitet är synligt för alla och det är lätt att matcha utbud med efterfrågan. När det handlar om de praktiska transporterna behövs ett logistiksystem som levererar produkter till regionala matbanker som i sin tur fördelar dem bland lokala aktörer.

Vi föreslår att den nationella matbanken skulle drivas och finansieras gemensamt av livsmedelsbranschen, där inspiration finns att hämta i Svenska Retursystems eller Returpacks modeller. Att få till en nationell digital matbank skulle ge många fördelar:

Social hållbarhet. Fler människor i utsatthet får ökad tillgång till nyttig mat genom matkasseprenumerationer, medlemskap i sociala matbutiker och måltider i olika sociala verksamheter.

Minskat matsvinn. Genom att öka andelen redistribuerat matsvinn på nationell nivå skulle en mycket större andel av den ätbara maten som idag slängs istället kommer konsumenter till del. Detta bidrar till att Sverige når 2030-målet om en halvering av matsvinnet innan 2030.

Minskad miljöpåverkan. En tredjedel av all mat som produceras slängs eller blir till djurmat eller biogas. Genom minskat matsvinn minskar onödiga koldioxidutsläpp men också annan negativ miljöpåverkan.

Ökad hälsa och välmående och livskvalitet. Tack vare att en större del av maten i mathjälpen är näringsriktig ökar välmåendet och livskvaliteten hos målgruppen.

Arbetsträning. Möjlighet till arbetsträning för människor som behöver extra stöd för att ta sig in på arbetsmarknaden. Mer än 1000 personer arbetstränar årligen i stadsmissionernas sociala företag och får här personligt stöd och yrkescoachning inom en rad olika yrkesområden, bland annat livsmedelshandel och logistik.

FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda2030. Genom en nationell digital matbank finns möjligheter för livsmedelsbranschen att bidra till FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda2030 och att nå målen kring ingen hunger (mål två) ökad hälsa och välbefinnande (mål tre) och minskat matsvinn (mål tolv) i Sverige.

Anna Elgh,
vd Svenska Retursystem
Lotta Säfström,
ordförande Sveriges Stadsmissioner

.


Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.