Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

(M) Båtlivet behöver bättre miljöregler

Publicerad: 7 april 2015, 11:40

Miljöregler med dålig effekt och bristande legitimitet får inte riskera båtlivet, skriver riksdagsledamoten Hans Rothenberg (M)


Det finns en stor och viktig sektor av båtliv och företagsamhet i de kust- och sjönära kommunerna. Miljöregler med dålig effekt och bristande legitimitet får inte riskera detta. Här har de ansvariga statsråden ett stort ansvar.

Sverige är ett av världens fritidsbåtstätaste länder och den vattennära företagsamheten är stor och växer. Dock råder det inget tvivel om att våra hav mår dåligt. Aktörer inom det aktiva båtlivet vill tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) finna och upprätta miljömål och riktlinjer. Båtlivet bör och vill inte vara enbart en del av problemet, utan vill och kan vara en del av lösningen.

Idag omsätter båtlivet årligen omkring 15 miljarder kronor och genererar uppemot 3 miljarder enbart i moms till statskassan. Båtfararna spenderar 1,2 miljarder och därtill betalar man omkring 585 miljoner kronor årligen i drivmedelsskatt.

Samförstånd råder med de svenska miljöorganisationer som anser att något borde göras gällande nedsmutsningen. Låt oss som tillsammans rår om dessa ovärderliga tillgångar upprätta miljömål – men låt oss undvika att det fastnar vid att bli en teknikfråga.

I fallet med förbudet mot giftiga bottenfärger har det blivit just så.
HaV har utfärdat riktlinjer för krav som kommunerna bör ställa på spolplattor för rengöring av båtbottnar. Många kommunala miljökontor har gjort HaV:s riktlinje till tvingande regler. De ideellt drivna klubbarna kan komma att behöva investera upp mot 400 000 kronor, helt i onödan. Längs Norrlandskusten och insjöarna där giftiga bottenfärger redan är förbjudna saknas helt rimliga skäl att uppföra spolplattor.
 
Investeringar som dessutom
kommer att bli helt onödiga inom några år när vi får fram nya, mindre miljöbelastande bottenfärger. Alla regelverk som inte är teknikneutrala riskerar att snabbt bli obsoleta. Det riskerar i förlängningen att undergräva förtroendet och legitimiteten för miljöpolitiken som helhet.

Nu när riktlinjerna varit aktuella för revidering har representanter för båtlivet till HaV inkommit med väl underbyggda tankar om hur dessa riktlinjer bättre skulle kunna vara lämpade för ändamålet. Hur riktlinjerna skulle göra mer nytta genom att bli miljömål i linje med miljöorganisationernas vision i frågan, och inte fastna vid att bli en orättvis teknikfråga med liten långsiktig verkan.

Myndigheterna, miljöorganisationerna och båtlivets representanter bör enas om hur det ska ageras i frågor som rör aktivitet på och vid våra hav. Annars kommer enskilda kust- och sjönära kommuner med svag ekonomi att drabbas hårt om vi på ett kortsiktigt vis låter detta bli en fråga om teknik snarare än långsiktiga miljömål.

Om inte Näringsminister Mikael Damberg och Miljöminister Åsa Romson, förmår lyfta blicken och se vilken fantastisk resurs som båtlivet och den maritima näringen är för den svenska ekonomin och för sysselsättningen, står omistliga värden på spel. Det är först när alla drar åt samma håll och arbetar för det gemensamma bästa som vi kan nå de viktiga målen om rena hav och sjöar och en levande landsbygd
 
Hans Rothenberg

Riksdagsledamot (M)

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News