Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag07.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Malmberg i guldsits inför biogashausse

Publicerad: 23 Februari 2006, 18:06

Familjeföretaget har mer än halva svenska marknaden på biogasanläggningar och det har byggt ett av Europas största energilager. Nu går Malmberg i Yngsjö ut på exportmarknaden. På fem år ska företagets omsättning fördubblas, det är nödvändigt.


Familjeföretaget har mer än halva svenska marknaden på biogasanläggningar och det har byggt ett av Europas största energilager. Nu går Malmberg i Yngsjö ut på exportmarknaden. På fem år ska företagets omsättning fördubblas, det är nödvändigt.

Smedmästaren Jöns Mattisson-Malmberg i Yngsjö på den skånska östkusten lade en bra grund då han 1866-talet borrade en brunn med en borrmetod som han just uppfunnit. Av borrtekniken och senare tillämpningar har hans ättlingar i fjärde och femte generationen skapat ett företag med en sällsynt vältajmad produktportfölj.
Borrning säker bas
Borrning och vattenrening har länge utgjort den trygga basen för företaget. Men det är på energisidan den spännande utvecklingen nu sker. Det började med värmepumpar och sedan 1977 bygger Malmberg också energilager i mark. Smedmästarens borrmetod kom ännu en gång till användning. Med 152 drygt 200 meter djupa borrhål säkras 75 procent av värme- och kylbehovet åt Kemicentrum i Lund och delar av Ideon med bland annat Ingvar Kamprads Design Center. Investeringen på 40 mkr ska vara tillbaka inom åtta år. Anläggningen, som är den tredje som Akademiska Hus låtit bygga i Lund, uppmärksammades nyligen med ett miljöpris.
– Vi har jobbat länge med egna system. I slutet på åttiotalet var oljepriserna sådana att det var svårt att motivera investeringarna i värmepumpar och energilager. Idag är situationen förändrad, subsidier från staten är inte längre nödvändiga, säger Per Malmberg, företagets koncernchef.
Dramatisk utveckling
Men den riktigt dramatiska utvecklingen väntas inom biogas. Den satsningen är av sent datum, först i slutet av nittiotalet började man på allvar jobba med detta.
– Vi kom in på det genom vår reningsteknik, säger Per Malmberg.
Här har företaget en guldsits. Sverige är ett föregångsland inom biogas och i Sverige är Malmberg marknadsledande med mer än halva marknaden.
Världens största gasreningsanläggning för biogas finns vid Henriksdalsverket i Stockholm, men anläggningar har byggts också i Linköping, Uppsala, Jönköping, Laholm och Västerås. Tidigare har gasen hittills oftast använts till att producera el. Verkningsgraden blir då relativt låg.
Som fordonsbränsle är biogas väl så intressant som etanol. Ingetdera är det optimala fordonsbränslet. Framtidens energiform för bilar anses allmänt bli vätgas, men den tekniken är inte utvecklad och lär dröja åtskilliga år.
Övergångslösningar
Etanol och biogas ses båda som övergångslösningar i väntan på vätgas. Det politiska etablissemanget tycks ha fastnat för etanol, men biogas ses av många bedömare som strået vassare. Etanol tillverkas av lantbruksgrödor, ofta vete, och i framtiden av cellulosa. Processen i sig kräver mycket
energi. Också biogas väntas till stor del komma från lantbrukets restprodukter, men främst från slakterirester och avfall, och från reningsverkens slam.
– Det intressanta med biogas är att en energienhet insatt i biogas ger 2,4 energienheter tillbaka. Investeringen i etanolproduktion ger 1,25, hävdar Johan Möllerström, också han ättling till smedmästaren. Biogas kan mycket väl komma att slå ut etanol som fossilalternativ, menar han.
Paketlösning
Malmberg har nu förpackat sin teknik i ett "biogaspaket", avsett för de energibolag som har rötmöjlighet.
Samtidigt går man nu ut på exportmarknaden. Företagen deltog nyligen i en stor mässa i München och förhoppningarna är uppskruvade. Om fem år ska Malmberg ha fördubblat sin omsättning.
– Det är nödvändigt om vi ska hänga med i utvecklingen och behålla vår marknadsledande position, säger Per Malmberg.
En stor del av tillväxten ska ligga på utlandsförsäljningen.
– Vi har värdefulla kontakter i Spanien, Österrike, Tyskland Finland, Malaysia, Korea. Ännu har vi inte sålt någon anläggning.
– Vi kommer inte att glömma hemmamarknaden. Den är viktig, understryker Johan Möllerström.
Statligt stöd
För det är på hemmamarknaden den tekniska utvecklingen har skett. Här har man gott stöd av olika statliga subventioner under åren.
Sverige ses som föredöme inom biogas. Det kommer studiedelegationer hit, för en tid sedan kom en grupp med fyrtio österrikiska journalister till företaget.

Hur stor omfattning tror ni att biogasen får i Sverige?
– Alla städer med lite storlek kommer att ha innerstadsbussar som går på biogas, och det kan nog bli en del regionalbussar också, tror Johan Möllerström.
Kristianstad, Linköping och Stockholm hör till föregångarna. Alla innerstadsbussar i Kristianstad innerstad går idag på gas, liksom många taxi. År 2007 kommer 120 större ledbussar i Stockholm att gå på biogas.
– Det här är väldigt spännande. I Kristianstad kommer nu ytterligare en reningsanläggning, driven av efterfrågan. Den behövs för att producera den mängd gas som efterfrågas. Ett bevis för att det är marknadskrafterna som driver utvecklingen. Nu går miljö och ekonomi hand i hand. Det tycker vi är trevligt. Det är svårt att sälja miljöprodukter som inte är kommersiella, men här plötsligt har vi fått en produkt som är kommersiellt gångbar i hela världen.

Ni ser städerna som den största potentialen på den svenska marknaden?
– I Sverige har vi, till skillnad från på kontinenten, inget riksutbyggt gasnät. Därför blir genomslaget för biogas inte så snabbt hos oss. Det är lättare att bygga upp infrastruktur i citykärnorna. Där blir också miljöeffekten av en biogassatsning tydlig, man direkt se vinsterna av en renare trafik.

Räcker råvaror för en stor biogassatsning?
– I Stockholm, med reningsverk som inte har några industriavlopp med organiskt avfall, finns en begränsning. Men i städer som Linköping och Kristianstad, med stor jordbruksbygd, finns en stor potential. Vi tittar dessutom på teknik som innebär att man kan öka biogasproduktionen i befintliga rötkammare. Då blir ekonomin ännu bättre.
Tudelad privatbilism
Privatbilister lär ha tagit emot biogas med blandade känslor?
– Det är ännu ont om tankställen och personbilar måste byggas med både bensin och tank. Då blir det krångligt, man måste tanka efter 20–30 mil. Gasbussarna i city har bara gastank och det blir bättre när infrastrukturen är så utbyggd att även privatbilar klarar sig med en gastank.

Vilka hot ser ni?
– Från konkurrenter, i första hand. När en ny teknik uppmärksammas är det många som blir intresserade. Vi har nyligen förlorat ett par order. Vi måste arbeta på en ständig förbättring, varje dag. Och det kräver tillväxt. Vi måste växa i ganska snabb takt nu om vi ska kunna behålla vår marknadsledande position, säger Johan Möllerström.
Göran Kristiansson

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.