Många väljer miljöhänsyn före avkastning

De statliga AP-fonderna befinner sig i etiska gråzoner och investerar bland annat i ett kritiserat gruvprojekt och palmoljeproduktion, skriver Svenska Dagbladet. Som exempel tas det brittiska läkemedelsbolaget Glaxosmithkline som AP-fonderna har ett innehav på 1,5 miljarder i. Företaget har bland annat anklagats för riskfyllda, icke-godkända tester av vaccin mot livmoderhalscancer. Tester som resulterat i sju dödsfall i Indien. Därtill radas flera etiskt och miljömässigt tveksamma bolag upp, däribland gruvbolaget Barrick Gold som har dumpat giftigt avfall i floder.

– Det är groteskt att så stora belopp av våra pensionspengar går till miljövärstingar, vapenleverantörer och en lång rad övergrepp, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter, till Svenska Dagbladet.

Samtidigt visar en ny studie från Göteborgs universitet att hela 60 procent tycker att fondförvaltare bör ta etisk, social och miljömässig hänsyn även då det inte ger ökad avkastning.

Joakim Sandberg, som har varit redaktör för boken där studien presenteras, säger till SvD att även om det går framåt hindras bolagen av de lagstadgade riktlinjerna till fonderna. De säger att hänsyn ska tas till etik och miljö men utan att göra avkall på hög avkastning. Något som dock flera AP-chefer i artikeln inte alls håller med om är ett problem.

Miljöaktuellt, redaktionen