Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Måste hållbarhetschefen leva som den lär?

Publicerad: 12 juni 2016, 10:37

Utsläppsminskningar, ansvarstagande leverantörer och etiska avvägningar utgör hållbarhetschefens vardag. En yrkesroll som väcker frågan om vilka krav som kan ställas på den som ska få andra att göra rätt. Lever hållbarhetsansvaret vidare efter arbetsdagens slut eller går yrket att jämföra med vilken annan chefsroll som helst?


JA

säger Åsa Stenborg, hållbarhetsrådgivare vid Det Naturliga Steget och Hippodrome.

åsa1

– Det handlar om trovärdighet och att vara i linje med det som förespråkas på arbetsplatsen. Andra avgör vår trovärdighet genom att titta både på vad vi säger och vad vi gör. Då får de inte vara för långt ifrån varandra. Därmed måste hållbarhetschefen reflektera över vilken typ av bil, vilken mat, vilken semester och vilket typ av boende som går hand i hand med yrkesrollen. Det privata blir semiprivat och får inte rimma illa med den professionella rollen.

Var går gränsen för vad som kan krävas av en hållbarhetschef?
– Absolut mer än lagen, den utgör alltid bara en grundnivå som processats fram av samhället. Det är återigen så att det man säger eller vill att andra skall göra måste man även försöka göra själv. Sedan är det svårt att lyckas eftersom en hållbarhetschef kommer att vara mänsklig, vara utsatt för sociala mönster och leva i ett samhälle där hållbarhet är krångligt, dyrt eller omöjligt att leva efter.
Det finns inga tydliga svar kring vad som är acceptabelt och många frågor måste hållbarhetschefen resonera kring. Tobak anses exempelvis som en oetisk investering i finansbranschen. Samtidigt finns det e-cigaretter utan tobak. Den typen av frågor utgör en gråzon som hållbarhetschefen är tvungen att ta ställning till.

Varför är frågan om hållbarhetschefens privatliv relevant?
– När yrkeslivets värderingar, det jag säger och gör på jobbet, är för långt från det jag verkligen tycker och gör privat så sluter det med att individen mår dåligt. På samma sätt måste chefen sitta ihop. Sedan kommer en hållbarhetschef ha kunskap som i sig förpliktigar. Det går inte bortse från kunskap om hållbarhetsaspekterna i samhället. Med den kunskapen kommer ansvar men ofta även en lust eller vilja att agera ”rätt”.

Är frågan extra laddad i hållbarhetsvärlden, är det lättare att peka finger på en hållbarhetschef än exempelvis en personalchef?
– Nej. Jag tror att det är lika illa på andra områden. Det går inte att vara chef för ett sportmärkesföretag och inte gilla att sporta eller vara ekonomichef och inte gilla ordning och reda. Det gäller chefer och oss alla i våra yrkesroller – om vi vill trivas med dem.

Blir det lättare eller svårare att leva hållbart, hur påverkar den utvecklingen kraven på hållbarhetscheferna?
– Både och. Det byggs ju fler energisnåla bostäder, mer vegetariska alternativ växer fram och miljöbilsalternativen blir fler och billigare. Samtidigt finns det mängder av elektroniska produkter att köpa, som ständigt förnyas, och flyget har blivit relativt billigt. Sedan är den stora utmaningen att hållbarhetschefen antagligen kommer att ha en bra lön vilket i sig är en fara eftersom mer lön, driver konsumtion som självklart påverkar mer. Det gäller att göra av med mycket pengar på rätt saker och vara snäll mot sig själv när man gör fel.

Vilken roll spelar hållbarhetsaspekterna i ditt liv, vilka är dina utmaningar?
– Jag har en tung kunskapsryggsäck och jag är långt från perfekt eller ens i närheten. Jag ägnar mer tid åt att navigera rätt när vi har gjort större förändringar i livet som att köpa bil, hus. Min ”mc” det vill säga det dåliga samvetet som står i garaget är två hundar som äter ett och ett halvt kilo rått kött om dagen. Jag är själv lite osäker på om vi kommer att ha husdjur i lika hög grad i en hållbar framtid. Vi kanske delar husdjur med varandra? En trapphushund?

Nej

säger Daniel Eriksson, chef för hållbarhetsorganisationen TEM.

– Dels går det inte att vara den perfekta människan och dels har rollen för hållbarhetsexperten förändrats. För 15 år sedan krävdes det nästan att miljöchefen var en skogsmulle och levde nära naturen. I dag har yrkesrollen professionaliserats och nu efterfrågas andra egenskaper. Hållbarhetschefens arbete liknar nu mer andra chefsroller och arbetet handlar mycket om att införa ledningssystem och organisationsfrågor. Därmed finns det anledning att vara försiktig med eldsjälar, det är inte alls säkert att det är de som är bäst på att göra en hållbarhetsredovisning eller revidera ISO 14001.

Var går gränsen för vad som

Daniel Eriksson2

kan krävas av en hållbarhetschef?
– Jämför man med andra yrkesgrupper blir det lättare att dra en sådan gräns, man kanske inte skulle tycka det är lämpligt att ekonomichefen har ärenden hos kronofogden. På samma sätt är det med hållbarhetschefen, det blir märkligt om hållbarhetschefen har den mest bensinslukande bilen på företagets parkering eller tar flyget när resten av organisationen uppmanas att ta tåget. En hållbarhetschef bör nog tillhöra de 25 procent av befolkningen som anstränger sig mest, men att göra allt är det få som kan. Bilden av en hållbarhetschef som alltid gör rätt är en myt och att exempelvis sträva efter en helt ekologisk livsstil blir väldigt svårt att få ihop med livet i övrigt.

Är frågan om hållbarhetschefens privatliv relevant?
– Sverige är litet och om en hållbarhetschef, eller för den del exempelvis en politiker med hög miljöprofil, agerar tvärtemot vad som anses hållbart skapar det naturligtvis mer badwill än om någon annan gör det. Samtidigt har förståelsen för att hållbarhetschefen är en del av det övriga samhället ökat. Till skillnad från när miljöchefen knappt fick ha kavaj jobbar exempelvis ekonomer med frågorna i dag.

Är frågan om trovärdighet extra laddad i hållbarhetsvärlden?
– Det kan vara extra tacksamt att peka finger åt en person som pratar om att göra rätt. Samtidigt ifrågasätts nog en läkare som röker tre paket cigaretter om dagen också, så det är inte bara hållbarhetsfolket som man pekar finger åt.

Hur lätt är det att leva upp till hållbarhetskraven?
– Även hållbarhetschefen vill se våren i Paris och den senaste serien på Netflix. Min bild är att hållbarhetschefen ofta är nyfiken på andra länder och nya tekniska lösningar. Därmed tror jag att de ofta har fler flygmil i bagaget än genomsnittet. Det är svårt att förhålla sig till och en paradox om man pratar om att utsläppen måste minska. Men handlar det om en rimlig klimatbelastning utifrån förutsättningarna i samhället är det acceptabelt. Som enskild kan man inte heller åstadkomma hur mycket som helst, i de flesta fall handlar det om att stora samhällsreformer måste till.

Hur förhåller du dig själv till hållbara alternativ?
– Jag bor i ett lågenergihus i Västra hamnen i Malmö med bilpool och kvarn för organiskt avfall till biogas. Jag cyklar eller åker kollektivt till jobbet och de flesta kunder. Jag har en miljöbil som främst går fullastad med barn och packning hem till Gotland några gånger om året. Men jag behöver en större bil och har väldigt svårt att välja vilken jag ska köpa ur miljö-, ekonomi- och storleksperspektiv. Jag köper mycket ekologisk mat och dryck och även kläder, men äter för mycket kött och har nog fler flygmil i bagaget än genomsnittssvensken.

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.