Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Maten vi slänger skadar jorden mer än vi anar

Publicerad: 30 November 2009, 07:02

Bortslängd mat bidrar allt mer till överförbrukningen av färskvatten och fossila bränslen, enligt undersökningar.


Bortslängd mat bidrar allt mer till överförbrukningen av färskvatten och fossila bränslen, och skapar utsläpp av metan och koldioxid när den förmultnar, vilket påverkar klimatet negativt. Två forskare vid amerikanska National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases har beräknat energiinnehållet i all bortslängd mat i USA som skillnaden mellan all producerad mat i USA och den mat som befolkningen faktiskt äter. Den senare uppgiften fick man fram genom en validerad matematisk modell av den mänskliga metabolismen kopplad till kroppsvikt och den mängd mat det motsvarar.

Man fann att bortslängd mat per capita har ökat med ungefär 50% sedan 1974 till att idag motsvara cirka 1400 kalorier per person och dag, eller 150 triljoner kalorier per år. Beräkningar under tidigare är antas har underskattat detta värde med så mycket som 25%.

Man antar att denna beräknade ökning av bortslängd mat har berott på en påskjutseffekt där amerikanerna inte har förmått reglera sitt matintag när tillgängligheten på mat ökat samtidigt med motsvarande markandsföring. Amerikanerna ha inte kunnat stå emot, helt enkelt.

Forskarna föreslår att man gör något åt övertillgången på mat i USA för att försöka stävja fetmaepidemin samtidigt som man kan försöka minska mängden bortkastad mat. Det skulle i sin tur få genomgripande följder för miljön och naturresurserna. Så beräknar man till exempel att bortkastad mat numera står för en fjärdedel av hela USAs färskvattenförbrukning, och fler än 300 miljoner barrels olja per år, vilket motsvarar 4% av USAs oljeförbrukning.

Bäst före-datum är inte alls bäst före-datum

Nästa gång du hittar gammal mat i skafferiet, kasta inte bort den. Idag anser vi inte att det är bra att spara mat efter bäst före-datum, men maten kan faktiskt hålla betydligt längre än man tror, ibland många år.

En del mat med lågt fuktinnehåll, såsom torkade äpplen, kan ätas utan fara flera år efter utgångsdatum, bara de lagrats på rätt sätt. Kemister vid Brigham Young University i Provo i Utah har utfört provsmakningar på 28 år gammalt havregryn och verifierat denna teori. Matens näringsinnehåll kan dock försämras av värme, fukt och ljus.

Amerikanerna är tokiga med katastrofer, och att förbereda sig för dem, och en sådan person, Leslie Probert, är en i den allt ökande skara som lagrar stora mängder mat för framtida nödsituationer. Han säger:

– Jag skriver bara datum på mina konservburkar för att jag ska veta vilket år jag köpte dem. Jag har ett års förbrukning av mat för min familj på lager.

Vetenskapen har länge känt till att vissa torrvaror, som socker och salt, kan lagras oändligt länge. Men nu har man undersökt hur länge torkade äpplen kan hålla sig. Man har låtit provsmaka äpplen från 1973.

Forskarna vill införa ett nytt bäst före-datum, ett nödfalls-datum, som kan sättas på mat man fortfarande skulle vilja äta i nödfall. Den kommer inte att smaka som om den var konserverad nyligen, men den kommer definitivt att kunna ätas. Födoämnen med låg fuktighet går bäst att lagra, som vete och torrmjölk, men de måste skyddas från ljus och värme om de inte ska börja smaka unket och förlora näringsvärde. All mat man provat hittills har lagrats i rumstemperatur eller lägre, så vinden och garaget är fel ställe att förvara mat på.

En del av projektet gick som sagt ut på att provsmaka 28 år gammalt havregryn. Tre fjärdedelar av provsmakarna ansåg att grynen kunde accepteras som mat i en nödsituation.

Är vi bättre kålsupare?

Varför skulle situationen vara annorlunda i Sverige? Vår ekonomi och matindustri är lika utvecklad som den amerikanska.

Och hur är det egentligen med bäste före-datumen? Vem sätter dem, och av vilken anledning? Matindustrin tjänar givetvis på korta förbukningsdatum så att folk tvingas slänga procentuellt mera mat,  även om den kunde förvarats längre. Förmodligen finns det väldigt lite incitament i industrin för att sätta ut de verkliga förbrukningstiderna.

Tänk om bara en förändring från fräcka färgglada lådor till tråkig svart, gastät plast kunde förlänga förbrukningstiden på spannmäl, frukostflingor eller apelsinsylt fem- eller tiofalt? Vore det inte värt det?

Vi bekväma svenskar är så inkörda på att till exempel mjök som stått en dag efter sistadataum är "äcklig" att vi inte ens kan tänka oss att provsmaka den. Särskilt ungdomar som ständigt ser glänsande, ny, spännande mat på TV, där "krispig", "fräsch" och "krämig" är ledoreden, är svåra att övertyga. Undertecknad tillhör inte dem. Prova! Våga! Du blir förvånad.

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.