Mer forskning krävs för att främja en hållbar sjöfart

I dagarna publiceras Svensk Sjöfarts nya forskningsstrategi för 2019-2023. I den har den svenska sjöfartsnäringen, som sysselsätter cirka 100 000 personer och transporter 90 procent av alla varor till och från Sverige, prioriterat fem områden för att uppnå ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det handlar om teknik, bränslen, digitalisering,  logistiksystem och kompetens.

Sjöfartens miljöprestanda är god tack vare omfattande miljöåtgärder och att varje fartyg kan frakta stora mängder gods och/eller passagerare. Det resulterar i låga utsläpp per enhet. För att minska dessa siffror ytterligare krävs forskning, innovation och implementering. Ett nytt fartyg släpper ut mindre än hälften så mycket koldioxid som tidigare fartygsgeneration. Det är bra men inte tillräckligt. Mer måste göras. Mer kan göras.

Men det kräver satsningar. För 15 år sedan satsade Svensk Sjöfart (dåvarande Sveriges Redareförening) 100 miljoner kronor på ett maritimt kompetenscenter, Lighthouse, för att få igång sjöfartsforskning i Sverige. Svenska rederier har investerat i lösningar långt bortom regelverkens krav för ökad miljöeffektivitet och ökad säkerhet. Industrin driver på för en snabbare grön omställning. Investeringshorisonten är lång och att investera i hållbara lösningar som ska fungera flera decennier framåt är nödvändigt. För att vi ska nå framåt krävs dock att vi arbetar gemensamt för en hållbar sjöfart och tar ytterligare krafttag. För att möjliggöra en utveckling av den hållbara sjöfarten föreslår vi följande två åtgärder:

För det första – incitament som driver innovation bör införas. Det är viktigt att skapa en miljö som uppmuntrar till innovation, implementering och erfarenhetsutbyte på teknikneutrala grunder. Norges så kallade NOx-fond kan vara en förebild för skapandet av en CO2-fond; en modell skapad av branschorganisationer och staten. Deltagande företag skulle då betala in avgifter för utsläpp och söker sedan om ekonomiskt stöd från fonden för CO2-reducerande investeringar. Andra möjligheter är lånegarantier och skatteavdrag vid inköp av grön teknologi.

För det andra – en höjning av  sjöfartens forsknings- och innovationsmedel med 200 miljoner per år. I 2013 års myndighetsgemensamma ”Utredning och samlad redovisning av transportmyndigheternas forsknings− och innovationsverksamhet” anger myndigheterna att det minsta behovet för forskningsmedel är 100 miljoner kronor och att drygt 250 miljoner kronor skulle ta oss framåt. Idag avsätter staten sjöfartsspecifika forskningsmedel inom Trafikverket om ungefär 55 miljoner kronor per år. Betydligt mindre än alla våra nordiska grannar. Regeringen bör i regleringsbrev till myndigheterna säkerställa en ökad satsning på sjöfartsforskningen.

Genom att initiera, kvalitetssäkra och följa forskningsprojekt som syftar till att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft kan vi i ökad omfattning bidra till att det hållbara samhället nås samtidigt som svensk konkurrenskraft stärks. En hållbar sjöfart är viktigt för miljön och klimatet men också för arbetstillfällena inom industrin som är beroende av sjöfarten för export och import.

Rikard Engström
VD, Svensk Sjöfart
Suzanne Green
ansvarig för forskning och innovation, Svensk Sjöfart
Harry Robertsson,
ordförande, Svensk Sjöfarts Framtid 2045-grupp, teknisk direktör Stena Teknik