Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Mer kalkylatorfrossa

Publicerad: 17 April 2009, 08:55

Texas Instruments konstruerade den, Canon lanserade den. Sinclair, Commodore, HP och Casio följde efter. I Sverge satte Facit, Ericsson och Hugin sina namn på importerade räknare. Kolla fyrtio års teknikhistoria.


Hösten 1967 visade Texas Instruments upp protoypen till en batteridriven räknedosa. Den vägde dryga kilot, klarade de fyra räknesätten och gav upphov till en hel industri.

Det hade tagit Texas Instruments två år att konstruera en liten räknemaskin byggd kring integrerade kretsar, men vem skulle annars ha gjort det? Projektledare var ingen mindre än Jack Kilby, en av uppfinnarna bakom den integrerade kretsen, mikrochipset.

Vid den här tiden var Texas Instruments, TI, enbart en komponentleveratör så prototypen visades upp för potentiella kunder. Halvledarindustrin behövde vid den här tiden hitta civila kunder. Canon nappade och kom med sin Pocketronic 1970.

Den var aningen mindre och lättare, med rundade hörn och samma inbyggda remsskrivare som hos prototypen. Men innan dess hade åtminstone Sharp hunnit före med en batteridriven, bärbar räknare, byggd kring ett chips från Rockwell. Samma år kom japanska Busicom med en enchipsräknare som faktiskt gick ner i en skjortficka. Dallasföretaget Mostek med avhoppare från TI levererade chipset.

Commodore Green Line. Men nu har vakuumrören slocknat bakom det gröna plastfönstret.

Sedan kom floden. Lås oss minnas ett par tillverkare i den första vågen. Commodore satte sitt namn på en Bowmar 1971–72 och byggde sedan en rad egna räknare. Mest kända var serien Green Line, där ett grönt filter framför sifferdisplayen förklarade namnet. Till skillnad från de flesta som använde lysdioder valde Commodore här vfd-teknik (vakuum-fluorescent-display).
Brittiske serieuppfinnaren Clive Sinclair debuterade 1972 med sin första räknare. Bägge dessa tillverkare skulle bli mer kända för sina hemdatorer.

Commodore GL-997P under skalet. Processorn är daterad vecka 36 år 1975. Komponenterna uppe till vänster strömförsörjer vfd-displayen. Det är långt kvar till en-chipsräknaren!

Fickräknaren var född, fast i Sverige utbröt en debatt bland språkvårdare och tekniker: Skulle det heta miniräknare, elektronräknare eller fickkalkylator? Och vad är en fickräknare, något man räknar fickor med? Till slut bestämde sig Tekniska Nomenklaturcentralen för ordet räknedosa.
Det slog nu aldrig igenom, det var för mycket snusdosa över ordet och räknarna blev ju allt plattare. Blott teknister kallar sina avacerade kalylatorer för räknedosor.

Japanska Busicom stod också för nästa tekniska steg med sin beställning hos Intel av en mikroprocessor till en bordsräknare. Det blev processorn 4004 och fortsättningen är historia: 8008, 8086, 80286 … Men bordsräknarnas historia lämnar vi därhän.
Jakten för att bli först med en räknare i ett chips var intensiv. TI var hack i häl på Busicom och strax före Rockwell. De amerikanska chipstillverkarna inledde samarbete med sina japanska kunder och partner som Canon, Sanyo och Sharp men fick också se japanska konkurrenter dyka upp i form av Hitachi, Mitsubishi, Nec och Toshiba.

Och så gick det som det alltid gör med ny teknik: De dyra och exklusiva kalkylatorerna sålde så bra att fler tillverkare kom igång, vilket ökade både konkurrensen och produktionen med fallande priser som resultat. Räknarna blev allt billigare att framställa och allt mindre – och till slut så billiga att de ursprungliga tillverkarna tappade intresset.

KF-ägda Hugin importerade den här räknaren till Sverige från Asien. Men översättningen av räknare gick väl lite fel.

Företag som HP och TI tjänade pengar på att gå åt motsatt håll med allt mer avancerade miniräknare som snart också kunde programmeras. Det tycks som om HP var först med sin HP-65 men Texas var dem i hälarna med SR-52 och de mer kända TI-55, TI-57 och TI-59 från mitten av 1970-talet.

Tio år senare, 1985, kom Casio med den första grafritande räknaren fx-7000G. HP hängde på me HP-28 medan Texas avvaktade till 1990 med TI-81. Idag är det framför allt Casio och Texas som slåss om utbildningsmarknaden för räknare med funktionsgrafer. Och där lämnar vi historien för den här gången med notisen att Canon blev först häromåret med att göra räknarhöljet i plats som återvunnits från skrotade kopiatorer.

Ericsson hann med en rad importerade räknare. Det här är väl närmast en liten bordsmodell, betecknad 2104 och gjord i Taiwan.

Pär Rittsel

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.