Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag12.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Mera data – fortare – men också grönare

Publicerad: 29 April 2010, 10:06

Internet påverkar miljön eftersom det kostar energi att sköta driften och förse nätet med data. Behoven växer hela tiden och drar med sig ökade utsläpp, men det finns de som jobbar på att ändra på detta.


Ämnen i artikeln:

Miljöteknik

Det är bara att inse det, den moderna människan kräver ständigt mera data, mera internetåtkomst, mera interaktivitet och allt snabbare hastigheter. Motorn bakom detta är en önskan att få i sig mera information (bilder, video, tv-program) på kortare tid och med allt större urval. Detta kräver ökade satsningar på infrastruktur, som kommer att dra allt mera ström.

Den här artikeln är en liten nutidsanalys över våra behov och hur de påverkar miljön och vad vi eventuellt skulle kunna göra åt det. Men tro inte bara på mig. På slutet finns en hel mängd referenser som du kan läsa och skaffa dig en egen uppfattning.

De stora dataleverantörerna har fått ett antal nya fokus på det senaste, varav bara ett är själva affären, alltså att göra det man är bra på. Förr lät systemansvariges krav ungefär så här: ”Hur kan vi pressa ut 10.000 videoströmmar på Internet på billigast möjliga sätt?” Idag låter det mera som: ”Hur kan vi pressa ut 10.000 videoströmmar på Internet på grönast möjliga sätt?” Svaret brukar allt som oftast bli: ”Låt någon annan göra det, någon som har koll på det där gröna.”

Det kan vara ganska tungt för ett företag som egentligen arbetar med att producera video, reklam, sportreportage eller börsnoteringar att dessutom mata ut massor av data på Internet riktigt snabbt, jorden runt. Det står visserligen vem som helst fritt att bygga datorhallar över hela världen och skaffa massor av systemfolk, eller lägga ut jobbet på en hel mängd outsourcingföretag (som man ändå måste övervaka hela tiden), eller också kan man överlåta det hela på specialistföretag som Akamai.

Akamai har i stort sett bara två fokus: Trycka ut ditt data så fort det bara går och värna om miljön medan man håller på. Med det duger inte att bara skrävla, så Akamai har tagit fram en hållbarhetsplan, ett ”Environmental Sustainability Initiative” som är inriktat på att förbättra verkningsgraden i företagets globala leveransnätverk med fler än 61.000 servrar på olika platser på jorden. Avsikten med initiativet är att Akamai ska kunna förbättra effektiviteten i maskin- och programvaran i nätet, minska koldioxidutsläppen och energiförbrukningen, samtidigt som man vill tillfredsställa kundernas krav på mätning och rapportering av koldioxidutsläpp. Avsikten är också att kunna kvantifiera den minskade energiförbrukning som Akamai kan erhålla genom att förbättra sin koleffektivitet, och medverka till att energieffektiviteten förbättras ytterligare, bland annat på dessa sätt:

>> Längre effektförbrukning i företagets datorer: Införande av energihantering för stationära och bärbara datorer och servrar, samt inköp av ny utrustning enligt rekommendationerna och riktlinjerna i Energy Star and Electronic Product Environmental Assessment Tool (EPEAT).
>> Kontor med minsta möjliga miljöpåverkan: Genomförande av LEED-standarden (Leadership in Energy & Environmental Design) vid större kontorsombyggnader, tillsammans med andra program för återvinning och minskning av avfallsmängder.
>> Minskat elektroniskt avfall: Minskning av mängden e-avfall (såsom servrar, persondatorer, telefoner, tangentbord, bildskärmar osv) genom att system uppgraderas och återanvänds, säljs, eller återvinns då de blir obrukbara, i samverkan med återvinningsföretag med gott rykte.
>> Minskat resande: Uppgradering av videokonferensutrustning för att uppmuntra och förbättra möjligheterna till samarbete över långa avstånd och minska resebehovet.
>> Mätbarare kolförvaltning: Utveckla processer och system för att spåra, hantera och rapportera koldioxidutsläpp, till exempel frivillig rapportering till Carbon Disclosure Project.

Tittar man på hur Akamai förbrukar energi så tycks det allra mesta användas av datorerna i nätverket.

Att förbättra sitt nätverk blir därför den första punkten i åtgärdsplanen. Man tänker bland annat:

>> Uppgradera äldre servrar till mera energieffektiva varianter.
>> Förbättra underhållsmetoderna så att flera servrar kan vara i drift snarare än att stå oanvända och bara dra ström.
>> Använda mindre hårddiskar och solid-state-diskar som drar mindre ström.
>> Förbättra serverövervakningen för att hitta och koppla bort servrar som inte används, eller sätta dem på nya arbetsuppgifter.
>> Virtualisera.
>> Skriva om ineffektiva program så de förbrukar mindre CPU-kraft och I/O för att få en server att hantera mera trafik. På så sätt kan nätets kapacitet ökas utan att man behöver köpa flera servrar.

Ett delmål är att börja med fjärravläst elmätning i datorhallarna. Avsikten med detta är att försöka förstå var effekten förbrukas och när, för att kunna vinna mera effektivitet.

Miljötänket har verkligen tagit strypgrepp, eller när det nu gäller elförbrukning, kanske ett kniptångsgrepp, om de flesta företag. Och det har gått fort. För några år sedan funderade ingen i datorbranschen på energi över huvud taget och idag snubblar man nästan över varandra i avsikt att visa upp sina besparingsinitiativ.

Alla större aktörer på Internet publicerar också någon sorts kvartalsrapporter om tillståndet så som de ser det. Cisco visar upp trafiktrender, spamrensarföretagen visar upp kurvor med deprimerande spamstatistik och antivirus- och säkerhetsföretagen kan visa upp kvartalskurvor med olika virus- och zombieattacker och peka ut länder där eländet kommer ifrån. Även Akamai publicerar en trendrapport, kallad ”The State of the Internet” och dessutom en väldigt trevlig interaktiv graf om internettrafiken just nu.

Överföringshastigheten mäts hela tiden och man har gjort långa statistiska tabeller över tillgången på bredband i hela världen. Som du ser är trafiken intensiv i Mellaneuropa, för att det finns flest snabba internetförbindelser där med kunder som använder Akamais data. Intressant nog är Portugal ”snabbare” än Spanien.

”Civilisationen” sträcker sig så långt österut som till Moskva, men sen är det sparsamt, med bara små trafikmängder i industriområdena i Ural, viss användning kring de gamla koncentrationslägren i Västsibirien och en del kring Novosibirsk och Vladivostok. Klickar du på Asien blir läget ett helt annat, som överensstämmer med Akamais nedslående statistik som visar att de stora bredbandsländerna i världen ingalunda ligger i Europa eller USA, utan är Sydkorea och Japan.

Medelhastigheter världen över

Akamais rapport för fjärde kvartalet innefattar bara städer där Akamai har anslutning till fler än 50.000 unika IP-adresser. Följande mönster kunde utrönas under det fjärde kvartalet 2009 när de etthundra snabbaste städerna undersöktes:

>> Nästan hälften (48) av de snabbaste städerna finns i Japan och 62 av dem i Asien.
>> De 15 snabbaste städerna i Europa är fördelade över sex länder.
>> Över en femtedel (21) av de snabbaste städerna finns i USA, och 23 av dem befinner sig i Nordamerika.

Enligt mätningar av medelanslutningshastigheter över hela världen upplevde åtta av de tio snabbaste städerna en hastighetsökning det sista kvartalet. Åtta av de tio snabbaste städerna hade också högre uppmätt medelanslutningshastighet i slutet av 2009 än de hade året innan.

Räknat landsvis hade Sydkorea, Hong Kong och Japan de högsta uppmätta medelhastigheterna. Dessa tre länder var de enda som gick över 7,5 Mbps i medelanslutningshastighet under det fjärde kvartalet.

96 länder hade en medelhastighet på under 1 Mbps under fjärde kvartalet, en minskning från 103 länder kvartalet innan. Akamai kunde bara mäta upp en medelhastighet under 100 kbps i tre länder under fjärde kvartalet, mindre än hälften mot det tredje kvartalet.

Förlora färre tittare med H.264

Vilket är det största problemet för en videodistributör på Internet? Det är om ingen vill se hans produkter. Eller om en massa potentiella kunder försöker, men blir irriterade på att överföringen stannar hela tiden och väntar på buffring.

Finns det något mer irriterande än en stillastående vänta-skärm?

Det har visat sig att ungefär fyra av fem tittare överger en videoström om den så bara stannar och buffrar en enda gång. Anledningen till att strömmen stannar är att konsumentens internetförbindelse är för ”smal” så att den mängd data man tänkt trycka igenom per sekund inte kan överföras, utan den mottagande applikationen får vänta en stund på att tillräckligt mycket data hunnit igenom för att kunna fortsätta visa videon.

Ju högre upplösning man vill överföra, desto oftare måste överföringen vänta på buffring. Med HD-kvalitet kan det bli helt olidligt om inte den sändande servern kan mäta överföringens faktiska hastighet och anpassa sändningen därefter. Men inte ens det duger, eftersom Internet är ett föränderligt ställe och överföringshastigheten ingalunda konstant. Den kan växla hela tiden, eftersom man faktiskt inte vet vilken väg ett paket tar för att nå mottagaren och vilka hinder det stöter på på vägen.

För att få acceptabel kvalitet måste sändaren mäta överföringshastigheten hela tiden och ständigt kompensera genom att skicka ut en videoström som är olika hårt komprimerad, och därmed kräver olika stor bandbredd, beroende på hur mycket badbredd som finns tillgängligt.

H.264 lovar att eliminera det största irritationsmomentet på Internet.

Allt detta täcks i den nya överföringsstandarden H.264 som Akamai har varit snabba att anamma. Norska TV2 (de med Skavlan, du vet) meddelade nyligen att de börjat använda sig av Akamais HD-nätverk för att distribuera buffringsfri video och en representant berättade för undertecknad att för första gången kunde norrmän i Thailand titta på norsk HD-TV på Internet helt utan avbrott.

Norska TV2s HD-portal på Internet kallas Sumo. Den startades år 2000 och skapades speciellt för att nå en ny generation TV-tittare som ser TV och videofilm på Internet. I juni 2009 startade TV2 Sumo som första norska TV-station direktsänd HD-TV på Internet. Man ville säkerställa stöd för det stora bandbreddskravet, med samma öppna standarder och leveranskvalitet som stationens befintliga videotjänster över Internet. Dessutom önskade man leverera innehåll till mobiltelefoner. Det blev Akamais HD-nät för Microsofts Silverlight-teknik som fick leverera.

Javel! Hold deg oppdatert på Sumo.

Videokonferens, bra, men inte riktigt ännu

Videokonferens dras med ungefär samma problem, fast det kan yttra sig på ett annat sätt. Helt bortsett från de katastrofsituationer när bilden från konferensen bara stannar så upplever många konferensdeltagare en fördröjning mellan exempelvis Stockholm och New York som är irriterande lång. När motspelaren inte svarar på en hel sekund, tror man att förbindelsen är bruten eller att motspelaren helt enkelt ignorerar en.

Istället är det problemet med konferensroutern, som löpande måste knåda om videoströmmarna för att passa de olika terminalerna. Det kan ta ett par hundra millisekunder i var riktning och detta plus ljusets hastighet kan bli besvärande.

Även detta råder H.264 bot på. Egentligen skickas flera videoströmmar med olika bandbredd och mottagaren väljer den som passar bäst för tillfället.

Den senaste askmolnskatastrofen har visat att företagen är villiga att minska sitt resande och börja med miljövänliga videokonferenser. Kanske inte av det skäl som miljövännerna helst skulle vilja se, nämligen ren omtanke om miljön, utan för att inget annat alternativ finns när flygplanen står på marken. Att vända industrin från att resa till att videokonferera kommer att ta betydligt längre tid. Men då ska det fungera utan anmärkning och tråkiga fördröjningar.

Amerikanska Vidyo är ett företag som tidigt anammat fördelarna med H.264 och har bland annat som följd av detta fått sälja en videokonferenslösning till äldrevården i Helsingfors. Man noterade att de flesta stora telekomföretag i Europa fick många förfrågningar om telekonferenser under askmolnets herravälde, men att det ännu finns för många olika standarder. Ofer Shapiro, VD för Vidyo säger: ”Många företag är öppna för videokonferens som princip, men stjärnbilderna har oftast inte stått rätt på himlen. Vid en sån här händelse tvingas folk undersöka saken noggrannare. Det är en sorts väckarklocka.”

Läs mer

What’s the Environmental Impact of the Internet: www.treehugger.com/files/2009/05/what-is-the-environmental-impact-of-the-internet.php
Videokonferens med variabel bandbredd: www.vidyo.com
Akamais rapport om tillståndet på Internet: www.akamai.com/dl/whitepapers/Akamai_State_Internet_Q4_2009.pdf?curl=/dl/whitepapers/Akamai_State_Internet_Q4_2009.pdf&solcheck=1&
Akamais gröna rapporter, Sustainability: www.akamai.com/html/green/index1.html, www.akamai.com/dl/sustainability/Environmental_Sustainability.pdf
Akamais statistik över internetanvändning: www.akamai.com/html/misc/news_index.html
Akamais realtidsgraf över bredbandsanslutningar: www.akamai.com/html/technology/dataviz5.html
TV2 Sumo: http://webtv.tv2.no/webtv/
Ciscos trafikrapporter: www.cisco.com/en/US/solutions/collateral/ns341/ns525/ns537/ns705/ns827/white_paper_c11-520862.html
Markmonitor Brandjacking Index: www.markmonitor.com/cta/bji-winter2009/?Lead_Source_Mktg=HP
Halon Security Internet Threat Trends: www.halonsecurity.se/press/documents/Internethreats%20-%20%20trender%20Q4-2009.pdf

Jörgen Städje

Ämnen i artikeln:

Miljöteknik

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.