Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Merker tar klimatkrisen på allvar

Publicerad: 22 Augusti 2006, 04:14

Den tyska förbundskanslern Angela Merker och Brandenburgs ministerpresident Matthias Platzeck tog det första spadtaget och startade bygget av Vattenfalls koldioxidfria kolkraftverk den 29 maj i år. Det kan visa sig vara en viktig händelse.


Vattenfall plöjer ner 40 miljoner euro i pilotanläggningen som ska tas i drift 2008. Den byggs intill Schwartze Pumpe i Cottbus i sydöstra Tyskland, vid ett av Vattenfalls omdiskuterade kolkraftverk.
Man testar här koldioxidavskiljning med oxyfuelmetoden. Under förbränningen av brunkol avskiljs den koldioxid som bildas. Gasen kondenseras till flytande form och transporteras till underjordförvaring.
Efter pilotanläggningen kommer en eller ett par demonstrationsanläggningar för koldioxidavskiljning att behöva byggas innan det är dags för fullskaleanläggningar. Nu handlar det om mycket stora investeringar, runt tolv miljarder kronor för en anläggning som producerar tusen megawatt.
När avskiljningen är löst uppstår nästa fråga, hur den flytande koldioxiden ska lagras. Ett alternativ är att skicka tillbaka den till oljereservoarer, ett annat att lagra koldioxid i saltvattenakvifärer, i porösa berglager med ett tätskikt ovanför.
Vilken modell man än använder finns det gott om plats. I Nordeuropa finns saltvattenakvifärer som rymmer utsläpp motsvarande hela Europas nuvarande elproduktion i cirka tusen år. I Sverige finns en akvifär som sträcker sig från sydvästra Skåne ner till norra Tyskland, och en sydost om Gotland.

Pyser upp i annat land
Dock finns ett antal juridiska komplikationer. Till exempel sträcker sig akvifärerna ofta under flera länder. Om koldioxiden förflyttar sig i dessa och pyser upp i något annat land än där den injekterades, vems blir då ansvaret?
Just risken för läckage är det vanligaste argumentet mot att lagra i gamla oljefält. De är ju perforerade med borrhål. Koldioxiden bör ner på tusen meter för att av det ökade trycket förbli flytande. En del oljekällor ligger så lågt, men inte alla.
Bland tyska naturvårdare är inställningen till koldioxidlagring i allmänhet mer positiv än bland svenska. Men inte heller Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, har helt stängt dörren för forskning kring koldioxidlagring.

Priset på utsläppsrätter avgör
Kostnaden för koldioxidavskiljning i fullskaleanläggningar har beräknats till runt tjugo euro per ton koldioxid. Lagringen kostar ytterligare ett par euro. Om avskiljningen blir lönsam beror på priset på utsläppsrätter. Detta har flöjlat kraftigt under senare tid. Många bedömare tror att priset på utsläppsrätter sjunker mer varaktigt om något år. Sen kommer de kanske att stiga igen, det handlar om politiska beslut och hur skarpa krav politikerna vågar ställa. Det finns ännu en osäkerhet i branschen.
Kommer vi att få se koldioxidavskiljning på de gasdrivna kraftverk som nu planeras i Sverige? Knappast på Ryaverket eller Öresundsverket. Men sedan? Det kan i en framtid löna sig att avskilja och lagra koldioxid framför att betala utsläppskostnaden, det beror på koldioxidpriset i handelssystemet. Naturgas innehåller mindre av grundämnet kol och gaspriset är nästan tre gånger så högt som för kol. Priset per ton avskild koldioxid vid gaskombi blir högre, ungefär dubbelt så högt som vid kolkraft.
Kanske kommer vi att omvärdera kolet. Hellre än gaskraft utan koldioxidavskiljning kan man tänka sig att kol sameldas med svensk och europeisk biomassa i stora kraftverk med koldioxidavskiljning.

El och drivmedel
Man kan också tänka sig anläggningar som kan producera både el och drivmedel med kol och biomassa som bränsle. Biobränsleandelen blir rätt liten vid en sådan sameldning, mellan fem och tio procent. Men det skulle ge ett effektivt utnyttjande av biomassan. Och med koldioxidavskiljning skulle det uppstå en sänka av koldioxid på bioenergidelen.
Av Göran Kristiansson

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.