Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Metangasnivåer rusar – orsakerna oklara

Publicerad: 31 oktober 2008, 07:43

Mängden atmosfärisk metangas har plötsligt ökat. Forskarna står frågande.


Mängden metangas i jordens atmosfär sköt i höjden under fjolåret. Det innebär slutet för drygt ett decenniums tid där nivån av den kraftfulla växthusgasen var relativt stabil, visar en ny studie från amerikanska universitetet MIT.

Metangasnivån i atmosfären har mer än trefaldigats sedan tiden före industrialiseringen och står för drygt en femtedel av de växthusgaser som människan orsakat. Fram till nyligen befann sig förhållandet av nivån mellan den gas som skapades vid jordens yta i balans med den mängd som förstördes i atmosfären.

Men nu är trenden bruten, menar forskningslaget vid MIT som publicerat sina resultat i Geophysical Review Letters. I början av 2007 uppstod en störning i nivån. Det har resulterat i ytterligare flera miljoner ton metan i atmosfären, enligt MIT-forskarna.

Forskningslaget har funnit att nivåerna av metangas hade ökat i samtliga studerade områden jorden runt. Den största ökningen har uppstått på norra halvklotet. Eftersom det tar mer än ett år för gaserna i den norra hemisfären att blandas med de i den södra innebär det att ökningen skett på båda sidor ekvatorn.

I den norra hemisfären kan förklaringen vara varmare väder, framför allt i Sibirien, vilket kan ha lett till ökad andel bakteriella utsläpp från våtmarker. Anledningen till de ökade nivåerna från södra halvklotet är mer oklara. En möjlig förklaring är en minskning i koncentrationen av metanförstörande hydroxifria radikaler, OH, menar forskarna.

Studieresultatet väcker många frågor. Vidare studier ska nu inledas för att hitta orsakerna till de stigande metangasnivåerna. Och det är bråttom, fastslår forskarna.

”Nyckelfrågan är att bättre fastställa den relativa rollen av ökade metanutsläpp i kontrast till ökad nivå av dess avlägsnande. Uppenbarligen har vi en mix av de båda men vi vill veta hur mycket av varje”, kommenterar Ronald Prinn, professor i atmosfärisk kemi vid MIT:s Department of Earth, Atmospheric and Planetary Science.

Johan Nylander

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.