Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Microsofts Bletchley Park bygger Office-paket för forskare

Publicerad: 10 december 2010, 10:56

De sitter i Cambridge och försöker att med kreativ fantasi revolutionera forskningen. De lite annorlunda Microsoft-människorna leds av Stephen Emmot, professor i neurovetenskap, som handplockar sitt folk med omsorg. – Det tog mig nära fyra år att anställa den första personen, säger Stephen Emmot, som avslöjar att de första programmen för forskarsamhället är på gång inom tolv månader.


Ämnen i artikeln:

CleantechMicrosoftTeknikMiljöteknikGreentechForskningIngenjör

– På samma sätt som it var en avgörande drivkraft för den senare hälften av det förra århundradet kommer vetenskap att vara det under den första halvan av det här århundradet. Det kommer att krävas omvälvande vetenskapliga framsteg för att möta de största utmaningarna, och de är många.

Orden kommer från Stephen Emmot, forskningschef på Microsoft Research i Cambridge. Emmot, som varit på besök i Sverige för att tala om några av de här utmaningarna, leder arbetet med beräkningsbaserad vetenskap hos programjätten.

Emmot, uppenbart van att få frågan om varför Microsoft lägger krut på forskning, berättar utan att egentligen vara tillfrågad när Teknik360 träffar honom:

– För att förpassa frågan till historien: Microsoft spelade en hyggligt viktig roll under it-eran. Jag tror att företaget inser att vetenskap är nästa nyckelfaktor, på ett oförutsägbart sätt men på ett sätt där program kommer att spela en avgörande roll, säger han, fullt övertygad om att ha rätt och ger ett exempel från energisektorn.

– Förändringen av hur vi producerar och förbrukar energi kommer att vara vetenskapsdriven. Jag tror definitivt inte att förändringen enbart kommer att bestå i att vi börjar köra elbilar, energiproblemet löser vi inte enbart med hur vi tänker på energi. Vi behöver radikalt nya sätt att producera energi.

För att lyckas krävs nya vetenskapliga metoder, metoder som nästan uteslutande är beräkningsbaserade, menar Emmot som valt ett sätt för att komma framåt.

– Sättet jag valt, på grund av alla möjliga viktiga skäl, är att samla en mängd forskare för att försöka lösa några av de här problemen.

I dag arbetar ett 40-tal forskare och programmerare med att ta fram beräkningsmodeller och verktyg som Microsoft tror ska föra forskningen kring bland annat klimatförändringen och energifrågan framåt. Det har tagit Emmot sex år att samla styrkan. Bara att anställa den första personen tog nära fyra år.

– Den enkla anledningen är att vi inte enbart söker förstklassiga forskare med ett gott rykte inom till exempel molekylärbiologi eller klimatforskning. Det som driver forskningen framåt är nya sätt att tänka och att ställa helt nya frågor. Att hitta människor som gör det är inte lätt.

Att övertyga Steve Ballmer och Bill Gates som då ledde Microsoft om att lägga pengar, mycket pengar, på det här området tog förstås också sin lilla tid.

– När jag väl kommit på vad vi faktiskt skulle göra var jag tvungen att prata ekonomi med Gates och Ballmer. De sa att "inte ens för Microsoft är det här växelpengar".

Det förefaller vara en ganska speciell skara människor som samlats i Cambridge för att arbeta och kosta pengar. Klarar det här en jämförelse med Bletchley Park? Det brittiska kodknäckarcentret forcerade bland annat tyskarnas krypteringsapparat Enigma under det andra världskriget. Mest känd från Bletchley Park är Alan Turing.

– Det är lite som Bletchley Park av två anledningar. Dels är det här en verkligt udda samling människor, dels finns en känsla – en känsla som jag visserligen främjar – av att det brådskar att verkligen lösa problem och få saker gjorda.

Bland det gruppen hittills åstadkommit finns ett programspråk, Spin, som ska göra det möjligt att skapa dynamiska modeller av naturliga system som klimatet eller immunsystemet.

– Det handlar om hyggligt enkla verktyg för att åstadkomma väldigt annorlunda vetenskap, säger Emmot.

Inom tolv månader tror man på Microsoft Research att de första verktygen ska kunna göras tillgängliga för forskasamhället. Det kommer sannolikt att handla om ytterligare något programspråk och ramverk med stöd för något som påminner om drag-and-drop för att skapa sammansatta modeller. Program för att visualisera de avancerade modellerna finns också på agendan.

– Heterogena datatyper i multidimensionella datasträngar är definitivt inte enkelt att hantera i dag. Men det behövs när du har med exempelvis klimatmodeller att göra där du ska ta hänsyn till data om havscirkulation, fysiska data om atmosfären och data om mänskligt beteende. Det ultimata resultatet blir i termer av data inte något du inte kan göra i dag, men det kommer att bli mycket lättare att göra det, säger Emmot och bjuder därmed in till frågan om allt det här kommer att mynna ut i ett MS Office-paket för forskare?

– Du kan se på det som ett antal komponenter eller verktyg som påminner lite om det, en sak Office gör är att det möjliggör för affärsanvändare att göra saker de inte kunnat göra tidigare, så kan man – något klumpigt – jämföra det.

Särskilt inom naturvetenskapen finns områden där de här programmen kommer att innebära förändringar om de får genomslag. Inom fysiken är forskarna vana att närma sig vetenskapliga problem med en matematisk ansats och att skriva egna modeller i olika programspråk, menar Emmot. Det beräkningsbaserade tillvägagångssättet är inte lika etablerat inom exempelvis ekologi och biologi, menar Emmot.

– Att möta utmaningarna inom de här områdena kommer att kräva en nivå av beräkningsbaserade modeller som inte varit möjliga tidigare. Att få det här forskarområdet att arbeta så innebär en utmaning, men det är nödvändigt för att angripa de vetenskapliga problemen här.

Om Microsoft får det genomslag de önskar kan det, menar man, innebära mer tillförlitliga klimatmodeller framöver. De modeller som används i dag är utvecklade på ett sådant sätt att de är svåra att jämföra sinsemellan. Antaganden, parametrar och modeller är unika för varje program. De är dessutom svåra att tyda för utomstående.

– De är skrivna i Fortran nästan allihop, det finns inte en möjlighet att meningsfullt jämföra en modell med en annan.

Avgörande för hur företaget kommer att lyckas är acceptans i forskarvärlden. Vägen dit går genom publiceringar i vetenskapliga tidskrifter. När Microsoft börjar att nämnas i Science och Nature, då vet man att man är på rätt väg.

– Om vi bara publicerar en radda verktyg på vår webbplats kommer de flesta forskare vi känner att använda dem. Men de flesta forskare vi inte känner kommer bara att fråga sig ”Vad ska jag göra med det här?”, säger Stephen Emmot.

Jonnie Wistrand

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.