Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Miljöaktuellt granskar: Så förbereder regeringen för ökade utsläpp

Publicerad: 9 Februari 2012, 12:52

Sverige har ansökt om att gratis få släppa ut 30 miljoner ton koldioxid från industri och energi – flera miljoner ton mer än de släpper ut nu. De överflödiga rätterna kan industrin sedan tjäna pengar på. Mest pengar regnar det över fjärrvärmen.


”Det krävs omfattande minskningar av utsläppen av koldioxid för att undvika en allvarlig klimatförändring. EU:s handel med utsläppsrätter är ett viktigt styrmedel för att se till att unionens utsläpp minskar”. Så skriver Naturvårdsverket på sin hemsida. Samtidigt begär verket att Sverige ska få en ökning av utrymmet för att släppa ut koldioxid, med entusiastiskt stöd från regeringen:
– Att Sverige gynnas i tilldelningen av utsläppsrätter inom EU visar tydligt på fördelarna av att gå före med klimat- och miljöåtgärder. Det visar att det lönar sig att investera i miljövänlig teknik, till exempel att använda biogas istället för vanlig gas, säger miljöminister Lena Ek i en kommentar till Naturvårdsverket preliminära tilldelning av utsläppsrätter.

Gratis utsläppsrätter sätts in på industriföretagens konto. Hur många rätter de får bestäms av EU, efter ansökan från Naturvårdsverket. Om företagen släpper ut mer än vad de har rätter för, måste de köpa fler rätter. Men om de har överflödiga rätter kan de sälja dem.
Sex miljoner överflödiga ton är värda ca en halv miljard kronor för svenska företag.
2010 släppte svensk industri och energi ut knappt 23 miljoner ton koldioxid, en ökning med sex miljoner ton från 2009.
Nu begär Sverige rätter för ytterligare en jätteökning. Naturvårdsverket har begärt drygt 30 miljoner ton gratis utsläppsrätter för 2013 i den preliminära plan som skickats till EU-kommissionen.

Framförallt är det fjärrvärmen som kan se fram mot ett rejält pengaregn. Nu, under perioden 2008-2012 får fjärrvärmen ingen tilldelning alls. Det är inget större problem eftersom de flesta fjärrvärmepannor är biobränsleeldade. De som eldar kol, till exempel Västerås kraftvärmeverk och Värtaverket (i Stockholm) har fått köpa utsläppsrätter för detta.

Om Sveriges ansökan går igenom kommer alla värmeverk att få gratis tilldelning – även de som eldat biobränsle eller sopor i flera decennier utan att behöva något särskilt stöd.
– Jag personligen blev förvånad, säger Jens Bjöörn, kommunikationschef för värme och fjärrkyla på Fortum i Stockholm som är landets i särklass största fjärrvärmeproducent.

Både han och miljöchefen Ulf Wikström förnekar bestämt att tilldelningen kommer att påverka Fortums investeringsbeslut, genom att det blir billigare att elda fossilt. Målet att fasa ut fossila bränslen kvarstår och inga tidplaner är ändrade. Ulf Wikström vill inte gå in på vad Fortum lobbat om, men säger att Fortums grundposition är auktionering, alltså ingen gratis tilldelning.
– Men det kan finnas en viss logik i att den som drivit utsläppsminskning får en viss credd för det. Men det är en snabbt övergående credd, säger han.
Han påpekar att tilldelningen minskar varje år till 2020, och drar man ut linjen framåt så försvinner tilldelningen 2027.

På vilket sätt gynnar det klimatet att ni får en massa utsläppsrätter?
– Vi har en tuff investeringsplan på 15 miljarder kronor, och det är en stor utmaning att genomföra den, säger Ulf Wikström.
De oväntade pengarna från utsläppshandeln skulle alltså minska risken för att Fortumkoncernen drar ner på miljöinvesteringar. Det antyder i varje fall Ulf Wikström.

Sverige är ett stort fjärrvärmeland, och Svensk Fjärrvärme är en stark lobbyorganisation. Tills nyligen var Erik Larsson ansvarig för skatter och styrmedel.
Har ni jobbat och lobbat för tilldelning?
– Nej, det kom som en skänk från ovan. Det är ett trevligt tillskott, men inget vi har kämpat för. Vi har inte lobbat, däremot den europeiska fjärrvärmeorganisationen, säger Erik Larsson.
Miljöaktuellt har förgäves sökt en kommentar från denna organisation, Euroheat. Men Erik Larsson kan förklara vad som ligger bakom. I Östeuropa konkurrerar fjärrvärmen med subventionerat kol, till exempel som löneförmån för gruvarbetare, och subventionerade gaspriser.

Erik Larssons skräckscenario är att folk eldar kol hemma istället för att abonnera på fjärrvärmen. Eftersom fjärrvärmen där ofta är spillvärme från elproduktion så medför det dessutom att mer kol eldas för el. Samtidigt som EU genomför utsläppshandel för att minska utsläppen är det ”oförsvarligt mycket stöd till fossileldning” i hela Europa, menar Larsson, och pekar på stödet i Tyskland och Spanien.

Denna motsättning mellan klimatpolitik och subventioner av fossila bränslen finns även i Sverige. Koldioxidskatt infördes 1991. Men här har vi i alla år gynnat torv, som i resten av Europa och världen räknas som ett fossilt bränsle.

Det är inte heller riktigt sant att värme och el har någon gratis tilldelning idag. Det finns två undantag. Det är de båda fossilgaseldade Ryaverket i Göteborg och Eons Öresundsverket i Malmö som fick 100 procent gratis rätter från det att de startade 2007 respektive 2009.
Det var just den sortens gräddfiler som EU ville få bort inför 2013 när man beslutade om gemensamma regler för hela EU, baserade på ”riktmärken”(Se faktaruta).

För elproduktion är det ingen tilldelning alls i större delen av EU från 2013. Det ger en stor kostnad för kolkraftverk, en mindre kostnad för gaskraftverk och ingen kostnad alls för kärnkraft, sol, vind och bio. Så kunde man ha gjort med fjärrvärmen också, men så blev det alltså inte. Principen om gratis tilldelning efter ”riktmärken” i den tunga industrin motiveras av att europeisk industri inte kan belastas med kostnader som deras utomeuropeiska konkurrenter inte har.

I praktiken kan industrier få överkompensation, eftersom tilldelningen sker i förväg. Om företaget inte kan producera till full kapacitet, till exempel på grund av vikande efterfrågan för SSAB:s stål får de ändå behålla utsläppsrätterna och kan sälja dem. Modellen för den preliminära tilldelningen utgår från att det nära nog är evig högkonjunktur. Företagen får räkna sin normalproduktion som medianen av åren 2005-2008. Vid stora minskningar av produktionen får dock företagen en viss minskad tilldelning året därpå.

Det är inte bara fjärrvärmen, utan också svensk pappers- och massaindustri som gynnas av att EU-riktmärkena utgår från att man använder fossila bränslen. Att man använder fossila bränslen förekommer även i Sverige, men mindre än i andra länder och givetvis eldas främst biprodukter från skogen. Så har det alltid varit, och det ska industrin nu få betalt för att fortsätta med.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.