Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Miljöekonom: ”Tack för hög bensinskatt”

Publicerad: 7 September 2009, 11:43

Klimatfrågan stod i fokus när gräddan av Europas finanspolitiker samlades i Stockholm på måndagen. Miljöekonomen Thomas Sterner passade på att tacka dem för höga bensinpriser – som enligt honom varit det mest effektiva sättet att få bukt på utsläppen av koldioxid.


Cirka 50 ledamöter från finans- och skatteutskott i över 20 europeiska länder samlades idag i Stockholm för ett möte ordnat av det svenska ordförandeskapet. Underförmiddagen fick de höra om hur växthuseffekten slår mot ländernas ekonomier och vilka reformer som måste till.

— Ett högt pris på fossila bränslen är det bästa sättet att sänka utsläppen. Det är bättre än både Kyoto-avtalet, handel med utsläppsrätter och kinesisk ett-barnspolitik, sade miljöekonom professor Thomas Sterner från Göteborgs universitet.

Bensinförbrukningen följer enligt honom inkomstutvecklingen och det är helt avgörande på vilken nivå bensinskatten läggs. Därför är Italien och England med sina höga bensinpriser mycket miljövänliga länder i jämförelse med USA och Kanada vars låga skatter snabbt spär på koncentrationen av kol i atmosfären.

— Utan höga bensinpriser i Europa skulle koncentrationen av kol i atmosfären vara ännu högre. Jag vill därför passa på att tacka er alla, sade Thomas Sterner till församlingen av parlamentariker som fyllde ut hela förstakammarsalen i det gamla riksdagshuset.

— Det är svårt att minska förbrukningen när bränslet ligger där nere i jorden och väntar på att användas. Det innebär ett större jobb för er politiker att se till att den minskar eftersom det finnas en annan resurs som håller på att ta slut och som inte har någon talan alls, nämligen atmosfären, sade Thomas Sterner.

Han påminde ledamöterna om att koncentrationen av kol i atmosfären för närvarande uppgår till 387 ppm (miljondelar) medan den under 500 000 år pendlat mellan 200 och 280 ppm. Forskningen visar att om utsläppen upphörde idag kommer vi ändå att få leva med en global uppvärmning på i storleksordningen en halv grad under de närmaste 100 åren.

— Detta innebär en gigantisk utmaning för politiken.

Professor Thomas Sterner gick in i detalj på hur många kronor och ören det kommer att kosta rika länder att finansiera ett fungerande klimatavtal. Det behövs enligt honom en enorm överföring av teknik och kapital till u-länder för att få dem att vilja skriva på avtalet i Köpenhamn. Rollerna är nämligen ombytta.

— För första gången behöver vi verkligen u-ländernas deltagande och stöd. Så har det inte varit förut. Den här gången måste vi verkligen ändra på oss.
— Tidigare har vi diskuterat i termer av hur vi ska få med Kina och Indien i Köpenhamnsavtalet. Det var dumt – för det är vi som är problemet. Det är vi som historiskt sett orsakat detta och som har resurserna att ta oss ur det.

Nu är det plötsligt fattiga länder som sitter i en stark förhandlingsposition. Kina kräver att de rika länderna reducerar sina utsläpp minst 40 procent innan de skriver på. Indien kräver att man räknar med de rika ländernas historiska utsläpp när bördan och kostnaderna ska fördelas.

Storleken på det finansiella och tekniska stödet diskuteras just nu. I dagsläget ligger budet från de rika länderna långt under vad som är acceptabelt för u-länderna. Enligt Thomas Sterner måste de rika länderna betala cirka en halv eller en procent av BNP – vilket betyder mellan 50 och 100 miljarder euro.

Thomas Sterner försökte locka den samlade skaran av ledamöter från europeiska finansutskott med de skattepengar som finns att hämta i koldioxidskatter – sådana som Sverige och Norge redan infört. Om priset för att släppa ut ett ton kol sätts till 65 euro kommer det att innebära totala intäkter på i storleksordningen 100 miljarder euro.


Har du verkligen stenkoll? Få helheten, översikten och analysen i tidningen Miljöaktuellt 

Vill du veta mer om ekonomerna och klimatet – köp Miljöaktuellt nr 2008:5 som PDF! 

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.