Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

”Miljömålen kommer inte att uppnås utan att…”

Publicerad: 7 december 2015, 06:19

DEBATT Dagens situation liknar mer regndans än seriöst miljöarbete, det skriver Högni Hansson, före detta miljöchef som nu är gästlärare vid Lunds universitet.


Sverige beslutade vid sekelskiftet om miljömål som behöver uppnås för att vi i framtiden ska leva i ett hållbart samhälle. Miljömålen ska vara uppnådda 2020-2030.

De analyser som gjorts visar att endast ett av miljömålen kommer att uppnås. Orsaken till detta är enkel: Det ställs inga förpliktande krav på dem som orsakar utsläpp av farliga ämnen eller som på annat sätt orsakar miljöstörningar som leda i riktning från miljömålen.

De myndigheter som ska se till att målen uppnås har inte fått några effektiva redskap för att tvinga fram de åtgärder som behövs för att målen ska uppnås. Det ser man tydligt när man skärskådar målen och jämför det miljömål som inte uppnås med det miljömål som kommer att uppnås, Skyddande ozonskikt. Det är enda miljömålet som har ett regelverk med krav på verksamheter som hanterar ozonförstörande ämnen, kombinerat med kontroll av att dessa regler följs med straffansvar och lagföring med krav på myndigheterna att anmäla misstänkta brott till åklagare. Även andra beslut och åtgärder som vi genomför i samhället motverkar miljömålen.

Ett stort antal myndigheter har under åren lagt ner mycket tid och engagemang på miljömålsarbetet, både kommunal och statliga tjänstemän och politiker. I flera kommuner har man beslutat om kommunala miljömål som bygger på de nationella miljömålen och som ska uppnås för att nå hållbar kommun. Ingen kommun som beslutat om sådana kommunala miljömål har uppnått dem. Verktygen för att genomföra målen har saknats.

Om man på 1960-talet haft samma inställning till frivilliga åtgärder kontra tvingande regler som kännetecknat miljömålsdebatten hade vi fått mycket större skador på miljön och hälsan än det blev. Miljöskyddslagen tvingade de mest förorenande verksamheterna att söka tillstånd och dessa tillstånd förenades med omfattande villkor. Således minskade kvicksilverutsläppen från industrin med 90 procent nästan över en natt och fosforutsläppen från de kommunala avloppen skonade oss från ännu tidigare och allvarligare döda havsbottnar.

I arbetet med miljömålen där man involverat olika verksamheter som bland annat transportföretag och lantbrukets intressen har alla varit överens om problemen och behovet att miljömålen uppnås, men när åtgärder ska vidtas är det alltid ”de andra” som ska genomföra de åtgärder som kostar något.

Bindande kravregler kontra frivilliga åtgärder har diskuterats sedan miljömålen började diskuteras. Erfarenheten visar att den frivilliga vägen har misslyckats totalt. Det som behövs är att miljömålen tas in i miljölagstiftningen och förses med tydliga krav på åtgärder och med straffbestämmelser och kontroll om åtgärderna inte genomförs. Kort sagt: det behövs tydliga styrmedel för att miljömålen ska uppnås. Tydliga straffbelagda krav kan kombineras med ekonomiska styrmedel när det är lämpligare. Miljömål utan någon form av verktyg som ger myndigheterna möjlighet att tvinga fram åtgärder som leder till att miljömålen uppnås är meningslösa mål och liknar mer regndans än seriöst miljöarbete.

För att miljömålen ska uppnås snabbare måste det upprättas åtgärdsprogram för respektive miljömål där lagstiftningen med befogenheter att tvinga fram åtgärder ger miljömålsarbetet den struktur som vi saknat.

Ytterligare skäl till att miljömålen inte uppnås är att man fattar en stort antal beslut som motarbetar miljömålen. Detta drabbar främst målen om biologisk mångfald och klimatmålet, men även övergödningsmålet och kemikaliemålet. Det är inte minst jordbruket och transporterna som orsakar att vi fjärmar oss miljömålen. Planeringen av bebyggelse, fysisk planering med bland annat utglesning av bebyggelsen är kraftfulla och långsiktiga åtgärder som motverkar målen. Dessa områden behöver underordnas miljömålen.

Högni Hansson, f.d. miljöchef, gästlärare vid Lunds universitet

.

.

.

.

.

Anders Hellberg

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.