Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Minigrisen en bra modeller för att studera människan

Publicerad: 19 oktober 2008, 19:19

Grisar har blivit ett allt vanligare alternativ till hundar och apor när läkemedel ska testas. Att grisens fysiologi är så lik människans gör den dessutom extra lämplig.


Innan ett läkemedel testas på friska frivilliga människor ska det först ha genomgått studier på både mus eller råtta samt en djurart som inte är gnagare. Oftast används hundar eller apor för sådana försök men eftersom försök på dessa arter omgärdas av en etisk problematik har grisar kommit att bli ett allt vanligare alternativ.

– Många har svårt att förhålla sig till hundar som försöksdjur eftersom vi också använder dem som sällskapsdjur. Apor medför en särskild etisk problematik på grund av sitt nära släktskap med oss människor medan grisar är mer accepterade att använda i forskning, säger Peter Glerup på det danska kontraktforskningsföretaget LAB Research Scantox.

Grisen lämpar sig också bättre än hundar som modelldjur eftersom deras fysiologi är mer lik vår. Både mag- tarmkanal, hjärt- kärlsystem och hud har mycket gemensamt med människans. Grisens metabolism fungerar också i stort sätt på samma vis som människokroppens. Vanliga grisar kan dock väga runt 300 kilo och är på så sätt svårare att hantera än hundar. En fullvuxen minigris väger däremot bara knappt 40 kilo. Det gör det inte bara lättare för djurskötarna att lyfta dem utan det går också åt betydligt mindre dyrbar läkemedelssubstans vid försöken eftersom dosering görs per kilo kroppsvikt. Grisar är också intelligenta djur som kan bli väldigt tama vilket gör det enkelt för forskarna att administrera olika testsubstanser till djuren både oralt och intravenöst.

– Vi har faktiskt tränat våra grisar till att självmant gå ut i doseringslokalen. Där får de foder medan vi sätter på testsubstanser på huden på dem och sen går de tillbaka in i stian, säger Peter Glerup.

Minigrisen har använts i medicinska försök i över 20 år och finns numera på labb i hela världen. LAB Research Scantox var ett av de första företagen som började använda minigrisar i sina studier. Information som företaget samlat om minigrisen finns i dag lagrat i världens största kontrolldatabas för djuret.
Det finns flera olika raser av minigris med olika egenskaper och storlek. Den ras som danska LAB Research Scantox arbetar med är Göttingenminigrisen som är en allra minsta sorten. På företaget finns omkring 550 grisar av denna sort. Göttingenminigrisen är den ras som är friskast och dessutom opigmenterad hud vilket är en fördel vid försök där substanser testas på huden.

Minigrisen kan användas för att studera läkemedel för alla indikationer inom alla terapiområden och är ganska lätta att sköta. Eftersom grisar tycker om att böka har de tillgång till spån och hö i stian, liksom dricksvatten och foder. Maten ransoneras dock eftersom grisarna är matglada och gärna sätter i sig för mycket om de får fri tillgång till foder. För att grisarna ska känna sig så trygga som möjligt är det samma skötare som ser till dem hela tiden.

Grisar är sociala djur och får därför går tillsammans i stian i så stor utsträckning som möjligt. När galtarna blir könsmogna och börjar slåss måste man dock skilja dem åt. Eftersom grisarna är väldigt nyfikna måste de också gå en och en när man utför hudtester som kräver att djuren går med bandage, annars drar de av bandagen av varandra och kan få i sig substansen via munnen.

År 2007 anordnades för första gången ett möte för forskare och skötare som arbetar med minigrisen, Minipig Research Forum, MRF. I november i år är det dags för möte nummer två där brukarna ska utbyta erfarenheter och tips om minigrisen. Det är användarna som sätter dagordningen för mötet genom att önska ämnen de vill diskutera. Schemat som styrelsen satt ihop efter önskemålen resulterade i år i ett två dagarsmöte där både praktiska och vetenskapliga frågor ska tas upp. Bland annat ska man prata om minigrisens hud och hur djuret kan användas som modell i diabetesstudier. I år kommer det också att finnas en postersession där forskning relaterad till minigrisen ska presenteras.

– Mötet riktar sig till både erfarna och nyblivna minigrisanvändare. Intresset för minigrisen har ökat på senare år och jag räknar med att vi får omkring 70 deltagare i år, säger Peter Glerup som också sitter i styrelsen för MRF.

Det finns ännu inga genetiskt modifierade sjukdomsmodeller av minigrisar, som det finns av råttor och möss. På LAB Research Scantox arbetar man framför allt med en spontan modell för sårläkning men också en modell för Parkinson sjukdom. En nyhet är juvenila modeller, det vill säga unga djur, som har blivit allt mer efterfrågade på grund av den nya lagen om Pediatric Investigation Plan, PIP. Lagen, som trädde i kraft i juli i år, innebär att alla ansökningar till läkemedelsmyndigheten EMEA måste innehålla en plan för kliniska studier på barn.

– Vi håller på att sätta upp försök med kultingar från det att de är en vecka gamla. Vi gör också studier på dräktiga suggor för att se hur olika läkemedel påverkar smågrisarna redan på fosterstadiet, säger Peter Glerup.

Den här artikeln har tidigare varit publicerad i Biotech Sweden.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.