Moment 22 sänkte fordonsindustrin

Senast den svenska fordonsindustrin krisade var på 90-talet. I ett försök att reda ut situationen satsade fordonsindustrin och staten mer än 1 miljard kronor på fordonsforskningsprogrammet som pågick mellan 1994 och 2008. Många frågar sig varför satsningen inte lindrat effekterna av den kris som nu uppstått.

Svaret är att en moment 22-liknande situation har uppstått, menar Vinnova som analyserat effekterna av fordonsforskningsprogrammet mellan 1994 och 2001. Trots läget i dag noterar Vinnova flera goda effekter av programmet. Dels stärktes samarbetet mellan industrin och akademin. Företagen blev dessutom bättre på att använda forskninsresultat i sin verksamhet. Programmet ledde också till att fordonstillverkarnas långsiktiga forsknings- och utvecklingsarbete stärktes genom kompetensutveckling, rekrytering av forskare samt samarbeten med internationella forskningsmiljöer. Programmet bidrog även till att påskynda introduktionen av miljövänligare och säkrare fordon. Samt till att ”åtminstone temporärt hålla uppe sysselsättningen på flera svenska orter”, skriver Vinnova i en kommentar till analysen.

Trots detta en ny kris alltså.

– Det handlar om ett slags ”personbiltillverkarnas moment 22”. Utlandsägandet innebar att tillverkarna inte hade full frihet att utnyttja framsteg utan medgivande från moderbolagen. Om å andra sidan Volvo PV och Saab Automobile inte hade varit utlandsägda, så hade de visserligen kanske haft friheten, men då hade de varit så små att de ändå knappast hade haft de nödvändiga resurserna för att på sikt överleva utanför en större koncern, säger Peter Stern, analytiker på Vinnova i en kommentar till rapporten.

Större satsningar på forskning och utveckling av exempelvis elhybrider och bränsleceller hade kunnat leda till större forskarframsteg, konstaterar Vinnova i rapporten.

Jonnie Wistrand