Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Moores lag räddar Cern

Publicerad: 5 November 2008, 04:53

LHC vid Cern läcker helium och står stilla. Men alla är inte ledsna över det.


Världens största anläggning för krocktester står stilla. Den 27 km långa partikelacceleratorn LHC hos Cern läcker helium och fick stängas av strax efter starten i september.

Fysikerna svär men it-avdelningen välkomnar fristen, som kan räcka fram till våren nästa år. LHC-projektet har hela tiden legat på gränsen för vad som är möjligat när det gäller att hantera de enorma mängder data som körningarna alstrar.

Redan under planeringsstadiet i mitten av 1990-talet gjordes försiktiga beräkningar av datamängden. Vid den tiden hade Intel just lanserat Pentium Pro-processorn och Cern gjort World Wide Web offentligt. En hårddisk på en gigabyte kostade tusenlappar.

Fysikerna räknade med att LHC skulle producera några miljoner gigabyte, alltså några petabyte, om året. Bortsett från lagringskostnaden så motsvarade datorbehovet en miljon persondatorer.

Men tack vare Moores lag, om att beräkningskraften fördubblas var artonde månad, hoppades man att det skulle ordna sig under de kommande tio åren. Förhoppningsvis gällde detta även uppkopplingen. 1994 motsvarade hela Cerns yttre kommunikation en av dagens bredbandsuppkopplingar. Sedan dess har Cern varit med att utveckla internationella fibernät med hastigheter på tio Gbit i sekunden. Men det är en annan historia.

Partikelacceleratorn har två huvudsensorer, Atlas och CMS, var och en med 100 miljoner datakanaler. Skulle man plocka ut all information blir det en petabyte i sekunden, men tursamt nog är de flesta kollisioner mellan protonstrålarna ointressanta, varför man kan filtrera och gallra rätt hårt. Dock kvarstår 10–15 petabyte om året att hantera, lagra och hålla tillgängliga, skriver Andreas Hirstius, chef för Cerns Openlab.

Förutom mätvärdena måste databasen även lagra metadata i form av uppgifter om detektorerna. Här behöver databasen uppdateras 200.000 gånger i sekunden, något som leverantören Oracle först efter flera år lyckades motsvara.

Inom it-branschen ser man Cern som det ständiga pilotprojektet, alltid en bit längre fram än alla andra. Därmed också en indikator på vad morgondagen kräver. Det är som kanariefågeln i kolgruvan, sa Intelveteranen Pat Gelsinger, höll man koll på den var man på den säkra sidan.

Pär Rittsel

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.