Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Myndigheternas klimatanpassning går framåt – men mer behövs

Publicerad: 22 april 2022, 09:50

Översvämningar som hotar samhällen och infrastruktur är ett prioriterat område hos myndigheterna enligt rapporten. Här en översvämning på väg 107 mellan Ödåkra och Ängelholm i februari 2022.

Foto: Johan Nilsson/TT

Svenska myndigheters klimatanpassningsarbete går framåt, men områden som migration och olika typer att rättviseaspekter har hamnat på efterkälken, visar en analys från SMHI.


Svenska myndigheters klimatanpassningsarbete går framåt, men insatserna behöver bli fler, enligt en analys från SMHI som genomförts för tredje året i rad på uppdrag av regeringen. 

Rapporten visar att aktiviteten är hög för att möta risker kopplade till de areella näringarna, hälsa, naturmiljöer och livsmedelsförsörjning. Områden där myndigheterna inte har kommit lika långt är till exempel identifiering av bestämmelser i lagar och andra författningar som påverkar arbetet med klimatanpassning samt hänsynstagande till klimatanpassning i upphandlingar.

Hindren som myndigheterna rapporterar liknar dem i tidigare års analyser och rör bland annat bristande ekonomiska och personella resurser, både inom den egna myndigheten och hos andra aktörer inom myndighetens ansvarsområde. 

Enligt förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete är det 32 utvalda myndigheter samt länsstyrelserna som ska arbeta med klimatanpassning. Valet av myndigheter påverkar vilka åtgärder som prioriteras, enligt SMHI. Det finns områden som hamnar på efterkälken, som till exempel olika typer av rättviseaspekter och migration, skriver SMHI och rekommenderar med anledning av detta regeringen att se över vilka myndigheter som inkluderas i förordningen.

Analysen visar också att coronapandemin har påverkat myndigheternas klimatanpassningsarbete under 2021. Pandemin har lett till att resurser har styrts om från ordinarie arbete till krishantering, men den har även skapat bättre krisorganisationer och en förståelse för att krisberedskapen behöver förbättras i framtiden.

”Beredskapen behöver ständigt hållas aktuell och myndigheterna behöver bli bättre på att kunna hantera flera kriser samtidigt”, kommenterar SMHI:s analytiker Karin Lundgren Kownacki.

Läs rapporten 

Karin Tideström

karin.tidestrom@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.