Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag14.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

När datorn tystnar

Publicerad: 28 Januari 2011, 10:10

Helt plötsligt blir bildskärmen svart och datorn helt död. Det är inte frågan om blåskärm utan total och oåterkallerlig död. Det är en miljöfråga inuti datorn, konstaterar Jörgen Städje.


Jag hoppas du inte har upplevt det, och att du slipper uppleva det, men en dag kan det hända. Datorskärmen blir bara helt svart, all verksamhet upphör och allt du hade framme på skärmen är borta för alltid. Eventuellt går datorn att stata om, eventuellt inte.

Kanske har detta hänt fler än en gång? Datorn kan gå bra flera dagar och så plötsligt, utan förvarning, smäller det. Eller också kan den gå allt långsammare för att en dag bara tvärstanna. Oftast får du inga blåskärmar som tyder på att Windows trasslat in sig, utan det blir bara svart, svart, svart. Datorn kan få vila sig en stund och sen går den bra, tills det händer igen.

När du konstaterat att det finns ström i vägguttaget och att USB-enheter och tangentbord tyvärr lyser, så är det inte fel på nätaggregatet heller. Då finns det bara två felorsaker kvar: antingen har kondensatorerna på moderkortet fått nog och lyft på hatten och då är det bara att byta moderkort (http://techworld.idg.se/2.2524/1.123739) eller också har processorns kylare blivit så smutsig att den inte kan kyla längre. Processorn skyddar då sig själv genom att avbryta all drift och stanna.

Ah, ett miljöproblem! Så passande.

Som tur är finns det programvara som utför miljöövervakning och kan förvarna i tid, innan det oundvikliga driftavbrottet sker. Det kan dessutom hålla ett öga på matningsspänningarna för att se att inte dessa driver utanför specifikationerna. Det betyder också ett oundvikligt driftavbrott, med eventuella ekonomiska förluster som följd. Skulle spänningarna driva iväg uppåt kan resultatet bli allvarliga skador på elektroniken. Vissa processorer kan minska sin klockfrekvens och alltså gå saktare om de börjar bli för varma. Även det kan programmet visa.

Det som alltid går sönder först i en dator är det enda som rör på sig och samtidigt är av usel 50-öreskvalitet (oavsett hur mycket de nu kostat i inköp), nämligen fläktarna. En chassifläkt kanske kan tyckas oväsentlig i sammanhanget, men en allt varmare dator kommer till slut at nöta på de övriga komponenterna, främst hårddiskar och CPU, som i sin tur blir allt varmare. Fläktar är billigare än hårddiskar och bör hållas efter och bytas när de börjar krångla.

Motherboard Monitor av Alexander Van Kaam

Ta hem programmet MotherBoard Monitor, eller MBM5, installera det och kör igång. En del av installationsarbetet är att ta reda på vilka moderkort det faktiskt kan hantera. Det visar sig dock att betydligt flera moderkort från en och samma tillverkare rapporterar på samma sätt, varför programmet faktiskt klarar mera än man (programmeraren) tror.

Programmet rapporterar i realtid det man annars bara kan få se i BIOS innan datorn startas, nämligen alla:

>> Temperaturer
>> Spänningar
>> Fläktvarvtal
>> Processorns klockfrekvens

BIOS-visningen har man inte mycket nytta av under drift, för då går det inte att se BIOS. Dessutom jämför programmet värdena med kända gränsvärden på en lättfattlig visartavla så man omedelbart kan se om det är fara å färde. Visartavlan kan göras lagom transparent och ligga överst utan att störa.

På den här bilden är CPUn bara 39 grader varm, men det kan bli obehagligt om den börjar närma sig 50-60 grader. Då är det dags för intern sanering av datorn. Förr snarare än senare. CPUn ska ligga mellan 30 och 37 grader. Rumstemperatur är ouppnåeligt, och egentligen obehövligt.

MBM drar i stort sett ingen processorkraft alls och kan alltid vara igång och logga värden om du skulle misstänka temperaturstegringar. Programmet kan göra en mängd olika trevliga automatiska åtgärder, den uppenbaraste är kanske att visa de viktigaste värdena med siffror i system tray.

Med mitt moderkort går sensor 3 ingenstans. Därför står den på noll.

Programmet kan också logga värden i en fil av valfritt format, som till exempel kommaseparerade värden, så du kan göra trendanalyser i Excel senare.

Mätningarna är oändligt konfigurerbara. För varje sensor, fläktvarvtal och spänning kan du ställa in egna godkända värden, övre och undre gränsvärden, larmintervaller med mera.

Programmet kan larma på ett flertal sätt, varav det intressantaste kanske är en fullständigt konfigurerbar epost-hanterare där du kan ange precis vad som ska larmas, vart larmet ska gå och hur ofta. Detta kan vara mycket användbart om du har satts att fjärrövervaka flera datorer på kontor långt bort.

Prova programmet

Det är faktiskt viktigt att du är säker på att programmet rapporterar som det ska. Kör datorn öppen och sätt försiktigt fingret i olika fläktar så de stannar (en liten stund går bra) och se att programmet visar noll varv för relevant fläkt. Skyll inte på mig om det gör ont i fingret! Processortemperaturen ska börja gå upp också, när du håller processorfläkten still.

Praktiskt arbete

Vad du behöver är en dammsugare med plastmunstycke, eftersom metall kan ställa till otrevligheter i datorn. Dessutom behövs en krysskruvmejsel för att få sönder datorn och demontera fläktarna.

1. Börja med att stänga av datorn och ta loss alla sladdar.

2. Lägg/ställ den på ett bord och ta bort locket så du kommer åt moderkortet.

3. Ta på datorns insida med handen så att du får samma potential som moderkortet. Annars kan du lätt, om inte förstöra, så åtminstone dagradera elektroniken genom statisk elektricitet (http://techworld.idg.se/2.2524/1.146312).

Så här kan det se ut. Massor av damm. Eller, det här är måttligt. Din dator kan se mycket värre ut.

4. Lossa CPU-fläkten och titta ned i kylflänsen. Förmodligen är den helt grå av hopbakat damm. Dammsug ur allt eller borsta ur om dammsugaren inte orkar. Tryckluft flyttar bara dammet någon annan stans. Se upp så du inte rubbar kylflänsen ur läge, eftersom det kan bli dålig värmekontakt mellan CPU och fläns och då kommer temperaturen att stiga väldigt fort.

Så här ska det se ut. Rent och fint. Glöm inte kondensatorer och kylöppningar runt omkring.

5. Återställ CPU-fläkten. Fläkten behöver inte sitta bergfast. Enkel handkraft på skruvmejseln är nog.

6. Fortsätt med alla övriga fläktar och leta damm runt omkring mellan hårddiskar och i alla andra kylflänsar på moderkort och instickskort, och ej att förglömma, i dammfiltren och i nätaggregatets lufthål. Tryck fast alla instickskort som kan ha lossnat. Datorn protesterar till exempel med pip-pip-pip om grafikkortet lossnat.

7. Skruva ihop datorn, koppla in allt och starta åter MBM för att kontrollera att värdena kommit ned i normala nivåer. Kom ihåg att innertemperaturen i lådan ”Case” (oftast) blir lägre om locket är ordentligt fastskruvat. Fläktarna går betydligt mindre efteråt, vissa kan till och emd stanna, dvs datorn blir tystare. Klockfrekvensen kan ha ändrat sig efter rengöringen och det gör den för övrigt nästan vid varje omstart. Ett par megahertz hit eller dit spelar ingen roll.

>> Betraktar du processortemperaturen så bör den faktiskt sjunka efter att datorn varit igång ett par minuter.

Det här är inte någon direkt nyhet, men det är viktigt att var och en är medveten om möjligheten att hitta trender i datorns temperaturer innan de blir farliga. Det är dessutom ett mycket billigt sätt att förhindra katastrofer, men handen på hjärtat: när gjorde du backup senast?

Läs mer

Motherboard Monitor: http://majorgeeks.com/Motherboard_Monitor_d311.html
Wikipedia-artikeln: http://en.wikipedia.org/wiki/Motherboard_Monitor

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.