Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

När ska Handelshögskolan öppna dörren för den nya ekonomin?

Publicerad: 14 Juni 2005, 10:16

1968. Pragvåren. Barrikader i Paris. Kårhusockupation. Och ett slags revolutionsår för svensk miljöekonomi. Då utkommer Erik Dahméns bok, Sätt pris på miljön, och en av de första rejäla svenska debatterna om miljöavgifter uppstår.


Dahmén, som då hade varit professor vid Handelshögskolan i Stockholm i tio år, hade redan tidigare på 60-talet argumenterat för att de som orsakar miljöskador ska betala för dem. Vidare menade han att miljöavgifter stimulerar innovationer och näringslivsomvandling på ett sätt som gynnar miljön.

Industriförbundet och Naturskyddsföreningen var djupt skeptiska. Enligt dem skulle det bli alltför komplicerat att prissätta naturen och administrera ett avgiftssystem. Vidare menade industrin att stora belopp redan satsas på att minska utsläppen. Miljöns beskyddare såg miljöavgifter som en slags avlat – en chans för nedsmutsare att komma undan med hjälp av plånboken.

Vad är miljöavgifter i dag? Vardagsmat. Miljöorganisationer tillhör numera deras främsta tillskyndare. Däremot finns det en farlig frestelse för statsmakterna att se miljöavgifter (och miljöskatter) som en ny slags kassako som kan ge stabila intäkter. Med en sådan syn på miljöavgifter sätts de sannolikt så lågt att de inte på allvar påverkar individers och företags beteende i miljövänlig riktning. Då har meningen med miljöavgifter förfuskats.

Knappt 20 år senare var det dags igen. Lars Bergman, Karl-Göran Mäler och Ingolf Ståhl på Handelshögskolan utformade vad som förmodligen var det första svenska experimentet med en marknad för utsläppsrätter. Det handlade om kolväteutsläpp i Göteborg och Volvo var en av aktörerna som deltog.

Idén är som bekant att först bestäms ett utsläppstak, sedan fördelas tillstånd som uppgår till taket, varefter handel med tillstånden tillåts. Sådan handel ger ekonomiska motiv till kostnadseffektivitet i bemärkelsen att den totala utsläppsreduktionen sker till lägsta möjliga kostnad. Även miljöavgifter ger sådana motiv.

Men handel med utsläppsrätter sågs på den tiden av de flesta som något ytterst orealistiskt att införa. Det påpekades att det inte ens var förenligt med svensk lagstiftning, som på den tiden inte tillät miljökvalitetsnormer.

Vad är marknader för utsläppsrätter i dag? Något som börjar bli vanligt. I USA finns börser där företag på frivillig basis handlar med utsläppsrätter. Och Sverige deltar från och med i år i ett EU-system för handel med utsläppsrätter för koldioxid. Tunga svenska industriföreträdare har varnat för systemets konsekvenser för svensk industri. Så tydligen är sannolikheten stor att systemet faktiskt får en praktisk betydelse.

En lärdom är att företag som håller god koll på vad som händer när det gäller forskning, miljöförändringar och lagstiftning har chans att anpassa sina strategier i förtid, vilket är en konkurrensfördel. Det gäller att leda omvandlingar istället för att drabbas av dem. Vidare verkar miljöekonomi vara ett viktigt ämne för företagsledare. Ändå ges inte längre någon kurs i miljöekonomi på civilekonomutbildningen på Handelshögskolan i Stockholm, skolans stolta traditioner på området till trots. När rättas detta till?

Vad kommer att serveras till vardags i framtiden? På 90-talet började det på allvar talas om de mer eller mindre osynliga tjänster som de ekologiska systemen förser människan med. Min prognos är att inom tio år har det blivit en regel snarare än ett undantag att personer och företag som ser till att öka tillgången på ekosystemtjänster får en rättmätig betalning för detta.

TORE SÖDERQVIST

Miljöekonom på konsultföretaget Enveco och forskare på Beijerinstitutet. Delaktig i uppläggningen av Business and Global Change: Threats, Opportunities and Added Value, ett seminarieprogram för företagsledare som ges av Executive Education vid Handelshögskolan i Stockholm med början i höst, och medförfattare till läroboken Samverkan för människa och natur – en introduktion till ekologisk ekonomi.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.