söndag5 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

”Naturen behöver egna rättigheter”

Publicerad: 4 maj 2017, 07:33

DEBATT Ge naturen egna lagstadgade rättigheter, som människans rättigheter balanseras mot. På så vis kan vi fortsätta bruka naturen, men på ett sätt som inte inkräktar på ekosystemens liv och hälsa, skriver Mikael Karlsson och Pella Larsdotter Thiel.


Debatten om skogsbrukets inverkan på ekosystemen har varit livlig på sistone. Ekonomi, arbetstillfällen och produktion har ställts mot ett utökat skydd av naturvärden. Det är en viktig debatt som ska ses i ljuset av den artutrotning som systematiskt sker över hela världen.

Förlust av biologisk mångfald är en planetär gräns som i dag kraftigt överskrids, och hastigheten har fått många forskare att prata om en sjätte massutrotning av liv på Jorden, orsakad av människan. Sverige är inget undantag från denna alarmerande situation; ungefär 10 procent av arterna är så allvarligt hotade att de löper risk att dö ut.

Utarmningen av den biologiska mångfalden i Sverige beror till avgörande del på hur jord- och skogsbruket har förändrat och förstört många arters livsmiljöer. Monokulturer i form av gran- och tallplantager har ersatt komplexa skogsekosystem. Naturskogarna har hänvisats till reservat – små öar av skyddade områden utspridda i landskapet, där många arter är strandade likt skeppsbrutna från ett förlist skepp med små chanser att överleva. Det sätt som skogsbruket bedrivs på i dag tränger undan “naturen” från landskapet och det finns inga tecken på att utvecklingen ska vända. Miljömålen “Ett rikt växt- och djurliv” och “Levande skogar” bedöms inte vara möjliga att nå med beslutade styrmedel.

Detta är ingen slump, utan en följd av ett samhällssystem som betraktar naturen som en resurs, en ägodel utan egna intressen eller rättigheter. Naturen finns för människans skull och bör brukas så effektivt som möjligt för att uppfylla våra behov av mat, fibrer, skönhet, rekreation med mera. Men runt om i världen växer nu en idé om att naturen själv har rättigheter, och att människans rättigheter behöver balanseras mot dessa. Det är en paradigmskiftande idé med potential att i grunden påverka hur vi brukar ekosystemen.

I mars i år fick den nya zeeländska floden Whanganui sina rättigheter kodifierade i lag, efter en sekellång process. Inspirerade av detta beslut fattade högsta domstolen i den indiska delstaten Uttarakhand någon vecka senare beslutet att floderna Ganges och Yamuna nu ska betraktas som juridiska personer. Anledningen till beslutet är det akuta behovet av att skydda floderna mot effekterna av det vi ofta kallar ”utveckling”, vilket för dem har inneburit förödande föroreningar.
De rättigheter som tillerkänns floderna är helt enkelt rätten att existera och fylla sin ekologiska funktion. Sedan tidigare har såväl Bolivia som Ecuador lagstiftat om att ge naturen rättigheter. I Sverige lyftes synsättet nyligen under en internationell konferens med några av de världsledande juristerna på området som talare.

Att ge den svenska skogen rättigheter innebär att vi skulle behöva balansera mänskliga intressen och behov mot skogens intresse av att fortsätta vara skog. Det skulle bana väg för ett ekosystembaserat skogsbruk. Modeller för detta finns redan, exempelvis Lübeckmodellen, ett skogsbruk där målet är att den brukade skogen skall vara så lik en naturlig skog som möjligt, i alla avseenden. Avverkning sker utan kalhyggen och nya träd kommer först och främst via naturlig föryngring. De skogar som blir effekten av ett sådant bruk har en mycket högre resiliens, förmåga att stå emot både stormar och störningar som klimatförändringar, svamp- och insektsangrepp.

Den akuta situationen för ekosystemens hälsa världen över kräver nya sätt att tänka och förhålla sig. I en tid av klimatförändringar och ekosystemkollaps innebär idén att inte bara människor, utan även andra levande varelser, har rättigheter – en transformation av vår relation till naturen. Det är en förändring med vittgående och praktiska konsekvenser. Att erkänna naturens rättigheter betyder inte att vi slutar bruka naturen, men att vi gör det på ett sätt som inte inkräktar på ekosystemens liv och hälsa. Vi menar att det är en idé med potential att utgöra grunden för ett mänskligt samhälle i samspel med naturen.

Mikael Karlsson, Ecoforestry Foundation
Pella Larsdotter Thiel, Lodyn & Naturens rättigheter i Sverige

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev