Naturvårdsverket: Det missar Sverige i Parisavtalet

Sveriges målsättningar för utsläppsbegränsningar är i linje med Parisavtalet. Men utsläppsminskningen behöver gå fortare och regeringen bör under 2020 lämna en långsiktig klimatstrategi till FN. Det menar Naturvårdsverket, som har analyserat alla beslut som har tagits under Parisavtalet på COP-mötena sedan 2015 inom ramen för de 28 artiklarna och identifierat vad som krävs för att Sverige ska uppfylla de kommande kraven enligt dessa beslut.

Naturvårdsverket pekar i sin analys ut att det finns brister för att Sverige ska uppfylla de kommande kraven för rapportering av bland annat klimatanpassningsarbetet. 

– Sverige har inte haft någon tongivande roll i förhandlingarna vad gäller klimatanpassning sedan en tid tillbaka. Eftersom Sverige jobbar alltmer aktivt med anpassningsfrågan på nationell nivå borde vi ta en större roll i det internationella förhandlingsarbetet för att bidra med kunskap och inspiration, säger Joel Bengtsson, klimatanalytiker på Naturvårdsverket, till Aktuell Hållbarhet.

För artiklarna om klimatfinansiering bedömer Naturvårdsverket att Sverige i dag är en av de största bidragsgivarna oavsett om man räknar per capita, per territoriella växthusgasutsläpp eller per BNP. Myndigheten ser samtidigt behov av en kartläggning som identifierar finansiella flöden som motverkar arbetet för att nå Parisavtalets mål. 

– Sverige behöver få kontroll på klimatskadliga finansiella flöden som motverkar och försvårar arbetet med klimatanpassning och utsläppsminskningar globalt. Därför behöver vi en samlad bild av de finansiella flöden som inte är förenliga med Parisavtalets mål.