Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Naturvårdsverkets återkomst

Publicerad: 29 Oktober 2015, 05:00

Mikael Karlsson ser en miljömyndighet som efter år av träda nu gör sitt jobb.


Förr i tiden njöt man av rosens oljor i det bad som låg där makten i dagens Sverige har sin boning, statsministerns kansli. Häromveckan var njutningen av annat slag, när jag såg Naturvårdsverket, mitt i regeringskansliets hjärta, lägga fram sin fördjupade utvärdering ”Styr med sikte på miljömålen”.
Det kanske förvånar att jag applåderar att landets miljömyndighet gör sitt jobb, men efter år av en slags träda och svag styrning ser jag nu Naturvårdsverkets återkomst. En bra fördjupad utvärdering av miljömålen har saknats sedan Miljömålsrådet 2008 publicerade rapporten ”Nu är det bråttom”.

Efter analys av hinder och möjligheter konstaterade då sexton miljömålsmyndigheter att det var samhällsekonomiskt lönsamt att stärka miljöbudgeten, införa nya styrmedel och sprida företagens erfarenheter av miljöarbete. Tre strategier drogs upp, om effektivare energianvändning, giftfria resurssnåla kretslopp, och förbättrad hushållning. De konkreta förslagen var många och rådet såg fler arbetstillfällen och nya affärsmöjligheter som en biprodukt.

Regeringen tålde inte att rådet levererade just den analys som regeringen hade bett om, och man beslutade att lägga ner rådet. När regeringen samtidigt valde att grundlöst statuera exempel bland generaldirektörerna blev passvitetet ett signum på många håll, också på Naturvårdsverket.
Svackan är nu passerad. Nya instruktioner från regeringen har fått verket att sedan ett år axla sin forna roll – inte att spela miljörörelse, men att utifrån en analys av miljötillståndet föreslå åtgärder alldeles oavsett om regeringen gillar dem eller inte. Efter en oskäligt utdragen process finns nu också en riktigt kompetent generaldirektör på plats, som nog kan lyfta verket ännu mer, och som har stöd av en stärkt budget. Allt detta behövs då bara ett (1) av de 16 målen lär nås i tid med dagens insatser.

I den nya fördjupade utvärderingen föreslås åtgärder för att integrera miljö i alla politikområden, och för att stimulera en cirkulär ekonomi. Samtidigt återvinns gamla godingar, som bonus-malus för bilar, handelsgödselskatt, stärkta ägardirektiv till statliga företag och lagstiftning om ekologiskt skogsbruk.

Vissa förslag kan upplevas kontroversiella, men i många fall finns en bred politisk enighet för ytterligare beslut om exempelvis minskad övergödning, minskade utsläpp av växthusgaser och en giftfri miljö. Det främsta hindret är blockpolitiken, att partier som egentligen står för en viss politik vägrar beslut, inte sällan med påhittade och rätt fåniga politiskt-tekniska argument av olika slag.

På ett sätt riskerar samma dilemma drabba klimatmötet i Paris, där majoriteter av stater egentligen är överens om att minska utsläppen och öka finansieringen, men där man hittills har fastnat i spelartade dilemman om vem som bär mest ansvar för problem och lösningar.

Dialog är en viktig strategi vid sådana låsningar, men lika stor betydelse har nog den vetenskapligt välgrundade synvända som nu sker i ledningen för institutioner som OECD och bland alltfler företagsledare, att miljöarbete inte är en börda utan något lönsamt, ofta redan på kort sikt.

Eller som Naturvårdsverket lyfter fram i sin nya utvärdering – miljöpolitiska styrmedel driver på innovationer och det går att kombinera en strikt miljöpolitik med ett främjande av marknaden. Se där en myndighet som har framtiden för sig!

Mikael Karlsson, ordförande European Environmental Bureau.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.