Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag17.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Ny holografisk disk på 500 gigabyte

Publicerad: 28 April 2009, 04:33

Knappt hade vi vant oss vid Blu-Ray-skivans 25 gigabyte när en ny skiva med 500 gigabyte dyker upp.


General Electric Global Research har jobbat på saken ett tag, sex år närmare bestämt, en holografisk skiva, som kan lagra data på djupet och inte bara två lager som idag. Holografiskt minne har vi hört glunkas om länge, länge, men äntligen kanske det kommer. Om två år, om GE får som de vill.

Maxells holografiska protoypdisk på 300 gigabyte

Problemet var tydligen att få upp reflektiviteten (verkningsgraden) på hologrammet så att det skulle kunna läsas tillbaka med optiken i en vanlig Blu-Ray-läsare, men det verkar vara löst nu. Uppenbarligen har GE skapat en plast där man kan förändra reflektiviteten i djupet genom att belysa den med ett interferensmönster, i form av två interfererande laserstrålar med effekt nog att förändra plastens egenskaper, vilket är grunden till hologram. I slutänden förväntar sig GE att disken ska kunna lagra en terabyte.

GE framhåller att optiken kommer att bli så lik den för DVD att det kommer att gå att göra bakåtkompatibla brännare som ska kunna läsa alla tre typerna, eller fyra kanske, CD, DVD. Blu-Ray och holografiska skivor.

Det är för närvarande lite magert med information från GE på nätet, men principen för holografisk lagring är ändå allmängiltig.

Funktionsprincipen

En skrivstråle från en laser delas i två i ett stråldelarprisma så man får en datastråle (data laser) och en referensstråle (reference laser). De båda strålarna måste ursprungligen komma från samma laser eftersom de måste ligga i fas. Annars blir det ingen konstruktiv interferens.

Datastrålen passerar genom en LCD-display (ungefär) med små slutare som åsätter den ett tvådimensionellt datamönster. Är displayen till exempel 1200 x 1200 pixel blir datapunkten (datavolymen, ”optical cylinder”) en klump på 1,44 megabit.

Datastrålen lyser givetvis tvärs igenom skrivplasten och mitt i skivan möts den av referensstrålen. (Djupmåttet 1 cm i illustrationen är aningen överdrivet.) Resultatet är ett mönster på djupet av destruktiv och konstruktiv interferens.

På silverfilmstiden hände sig så att där det blev konstruktiv interferens exponerades filmen och där det blev destruktiv interferens exponerades filmen inte. När filmen sedan framkallades blev de exponerade delarna till silverspeglar inuti filmen, avbilder av interferensmönstret som återbildade datastrålen när en referenslaser lystes på. På den ”analoga tiden” blev återbilden det objekt man avbildat, en sko, en vas, en penna, men nu blir den återskapade bilden ett mönster av ljusa och mörka fläckar, ettor och nollor som lämpligen läsas av på en CCD-array.

Om referensstrålens vinkel ändras kan man teoretiskt skriva ett nytt hologram som inte stör det förra, på samma ställe. Man kan också ändra laserstrålens våglängd (färg) och skriva andra hologram på samma ställe, som inte heller stör de andra. Man skulle kunna stapla flera hundra hologram på varandra på samma ställe. I teorin i varje fall. Så avancerade blir säkert inte de första brännarna, men det kommer.

Här är en annan representation av skrivprocessen där man ser stråldelarprismat.

När man läser av datavolymen kan man välja vilket av delhologrammen man vill se genom att använda rätt infallsvinkel på strålen och rätt våglängd.

InPhase säljer ett färdigt lagringssystem med 300 GB diskar, sannolikt Maxells diskar. Driven kostar 18.000 dollar och skivorna kostar 180 dollar! Det blir ingen storsäljare. Man måste ned till vanliga kvartshöjds diskenheter och GEs utlovade pris på 10 cent per gigabyte. Men då blir det fart på försäljningen.

Den dag då du kan lagra hela din samling HD-filmer på en enda skiva och kanske lagra en packe 3D-filmer har ryckt närmare. Världen står inför ett nytt dilemma. Ska vi byta mediatyp igen? DVD plus och minus hade just hunnit stabilisera sig och Blu-Ray har inte riktigt slagit igenom. Just när ett media hunnit bli etablerat kommer ett nytt och så har vi kompatibilitetskarusellen om igen. Om inte Blu-Ray slagit igenom på allvar tills någon gång 2011-2012 blir det GEs holografiska disk som tar över.

Den brännande frågan är nu: När blir det slut på roterande media? Måste mediet verkligen snurra och vibrera och spricka och bära sig åt? Räcker det inte med att man avlänkar ljusstrålen över medite? Kan inte disken se ut som ett kreditkort istället? Varför detta snurrande???

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.