Ny uppgörelse kring ETS – omröstning i parlamentet planerad nästa vecka

På onsdagen den 8 juni röstade europaparlamentarikerna om vad parlamentet skulle anta för ståndpunkt till den förändring av EU:s utsläppshandelssystem, ETS, som kommissionen föreslagit. Ledamöterna lyckades inte enas, efter en lång rad omröstningar föll slutligen ett helhetsförslag. 

Partigrupperna beskyllde sedan varandra för misslyckandet, som Aktuell Hållbarhet rapporterat om. Ledamöterna i miljöutskottet, som behandlat förslaget, tvingades därför tillbaka till förhandlingsbordet och har nu nått en uppgörelse.

Läs mer: Förändringar i ETS nedröstat – nya förhandlingar väntar

Bakom kompromissen står den socialdemokratiska partigruppen S&D, kristdemokratiska EPP och liberala Renew Europe. 

Förslaget som utskottet kommit överens om innebär att den fria tilldelningen av utsläppsrätter fasas ut under perioden 2027-2032. Det kan ställas mot kommissionens ursprungliga förslag som säger att den fria tilldelningen ska upphöra helt 2035, eller till 2030 som miljöutskottet tidigare framfört, men som röstades ned i parlamentet den 8 juni. 

– Nu har vi kommit så långt som vi tror att vi kan komma och få en majoritet, säger Jytte Guteland (S), ledamot i miljöutskottet, till Aktuell Hållbarhet. 

Vad talar för att det här kompromissförslaget går igenom i parlamentet, det vill säga att det inte blir ett nytt misslyckade?
– En stor anledning till det (att parlamentet inte lyckades enas den 8 juni, reds. anm.) var att min grupp röstade emot. Vi som varit med och förhandlat tyckte det var rätt att göra det eftersom vi tyckte att mandatet blev för svagt utifrån vad som behövs. Nu resonerar i alla fall vår grupp på ett annat sätt. Vi tycker nu att vi nått en punkt där det väger över att rösta på förslaget jämfört med att inte göra det. Det innehåller nu flera förstärkningar jämfört med kommissionens förslag. Men visst är vi fortfarande inte nöjda med vissa delar.  

Den andra betydande delen i kompromissförslaget gäller i vilken takt antalet utsläppsrätter ska minska årligen, den så kallade ”linjära reduktionsfaktorn”. Kommissionen föreslår att den ska nära fördubblas från nuvarande 2,2 till 4,2 procent.

Utskottet vill att minskningen av antalet utsläppsrätter ska utgå från kommissionens förslag, men sedan tillta stegvis för att slutligen nå 4,6 procent 2029. 

– Det vi ville åstadkomma var att öka den linjära reduktionsfaktorn ytterligare. Och det här är inte småpotatis, säger Jytte Guteland (S). 

Kommissionen föreslår även en engångsminskning av mängden utsläppsrätter med 117 miljoner. I parlamentsomröstningen den 8 juni föll miljöutskottets motbud på 205 miljoner utsläppsrätter.

I den nya kompromissen har utskottet kommit överens om att dela upp minskningen i två faser. Det innebär att 70 miljoner utsläppsrätter tas bort ur systemet 2024 och ytterligare 50 miljoner 2026. 

– Jag hade gärna sett att man gjorde allt på en gång, men samtidigt, om man ser detta tillsammans förbättringen av den linjära reduktionsfaktorn, får vi ett ändå ett mer ambitiöst förslag än kommissionens, säger Jytte Guteland (S). 

Hon tillägger att ändringarna beräknas innebära att utsläppen från de sektorer som ingår i ETS-systemet minskar med 63 procent till år 2030, jämfört med 61 procent för kommissionens ursprungliga förslag.

Nu ska hela parlamentet ta ställning till kompromissen i miljöutskottet, omröstningen är planerad till nästa vecka, den 22 juni. När Europarlamentet antagit sin ståndpunkt till ett förslag ligger det till grund för kommande förhandlingar med ministerrådet och EU-kommissionen – så kallad trilog – om lagstiftningens slutgiltiga utformning.