Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag30.03.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

”Ökat fokus på miljöförstöring kopplat till brott mot mänskligheten”

Publicerad: 21 September 2016, 04:30

DEBATT Såväl stater som individer kommer kunna hållas ansvariga, skriver Théo Jaekel och Parul Sharma från advokatfirman Vinge.


Ämnen i artikeln:

Théo JaekelParul SharmaVinge

Ett nyligen publicerat tydliggörande kring den internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion lägger ökat fokus på brott till följd av miljöförstöring och så kallad ”landgrabbing”.

I och med att fler fall av denna typ ska tas upp till prövning kommer såväl stater som individer kunna hållas ansvariga för brott mot mänskligheten kopplade till miljöpåverkan.

Den FN-sanktionerade domstolen, med säte i Haag, har sedan den grundades 2002 mest dömt i fall som rör folkmord och krigsbrott. Kritik har länge riktats mot domstolens ovilja att ta upp fall som rör brott kopplade till miljöförstöring och kulturarv, brott som ofta begås i fredstider av såväl regeringar som företag.

Förra veckan gick domstolens högsta åklagare ut med ett förtydligande kring domstolens jurisdiktion och nämnde särskilt ökat fokus på fall som rör miljöförstöring, exploatering av naturresurser och olaglig fördrivning. Den nya policyn nämner särskilt landgrabbing – när stora områden av ofta odlingsbar mark tas i anspråk av statliga eller privata investerare.

Åklagarens förtydligande innebär inte ett utökat mandat för domstolen, utan klargör prioriteringar och tydliggör hur fall som rör miljöförstöring ska tolkas i ljuset av brott mot mänskligheten.

En allt större efterfrågan på land och naturresurser har inte sällan negativa konsekvenser för lokalbefolkningen i utvecklingsländer. Den internationella civilsamhällsorganisationen Global Witness beräknade att i snitt dödades tre personer i veckan under 2015 för att ha försvarat sina landrättigheter mot såväl stater som företag – vilket är det dödligaste året som dokumenterats. Gruvnäringen, jordbruket, vattenkraftverk och skogsindustrin är de branscher som löper störst risk att kopplas samman med den här typen av brott och kränkningar. Men även andra branscher kan komma att påverkas.

Tänkbara fall kan röra exploatering av naturresurser på ockuperad mark, verksamhet som bedrivs i områden där lokalbefolkningen blivit tvångsförflyttade utan kompensation, samt miljöförstöring.

I och med ett ökat fokus på dessa frågor från den internationella brottmålsdomstolen ökar även kraven på företag att säkerställa att risker för den här typen av överträdelser motverkas.

Såväl företagsledningar som platsanställda löper annars risk att åtalas och dömas för brott mot mänskligheten.

Théo Jaekel, Senior Specialist: Human Rights and Supply Chain
 Parul Sharma, Head of CSR Compliance
Advokatfirman Vinge

____________

Läs fler debatter på Aktuell Hållbarhet.

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.