Oppositionen: Regeringens klimatmål mindre ambitiöst än EUs

Denna vecka samlas EU:s miljö- och energiministrar i Bryssel för att bland annat diskutera EU:s energi- och klimatramverk för 2030. Nyligen presenterade den svenska regeringen sin position utifrån det förslag som kommissionen lade fram i januari. Miljöminister Lena Ek (C) och energiminister Anna-Karin Hatt (C) som la fram sin ståndpunkt under fredagens EU-nämnd i riksdagen menar att förslaget är mer ambitiöst än EUs men applåderna från oppositionen uteblev.

Istället för att jämföra med kommissionens nuvarande ståndpunkt ville oppositionspartierna se förslaget i ljuset av EU-parlamentets viljeyttring från i våras, där ledamöterna röstade ja till tre bindande energi- och klimatmål. I jämförelse med dem framstår regeringens förslag snarare som en sänkning av ambitionsnivån menar bland andra Helena Leander (MP), suppleant i EU-nämnden.

Hon pekade på att regeringen villkorar alla sina utsläppsmål. Den går med på kommissionens utsläppsminskningar på 40 procent till 2030, men bara om de fördelas rättvist mellan medlemsländerna. Regeringen vill även få ned utsläppen med ytterligare tio procent genom att tillgodoräkna sig klimatinvesteringar utomlands, men bara om andra stora ekonomier också gör ambitiösa åtaganden.

– Om man granskar den officiella ståndpunkten så är det en massa förbehåll. I praktiken skulle det till och med kunna hamna lägre än kommissionens position, sade Helena Leander till Riksdag & Departement.

Enligt regeringens plan ska utsläppen av växthusgaser minskas med 50 procent till 2030, 10 procent av dessa minskningar kan tillgodoräknas genom klimatinvesteringar utomlands. I kommissionens paket föreslås en utsläppsminskning på 40 procent, här finns även ett mål för förnybar energi på 27 procent som är bindande för EU, men inte för varje medlemsland.

Vänstern och Miljöpartiet vill istället minska utsläppen med 60 procent medan Socialdemokraterna vill minska dem med 50 procent. Miljöminister Lena Ek (C) menar att oppositionens förslag är orimliga eftersom de skulle låsa de
europeiska förhandlingarna. Ett problem som även Anna-Karin Hatt ser:

– Det finns andra länder som ifrågasätter målet och vill se lägre ambitioner på klimatområdet eller vill ta ställning mycket senare, säger Anna-Karin Hatt till Riksdag & Departement.

Det förslag som ministrarna och stats- och regeringscheferna kommer fram till kan lägga grunden inför FN-förhandlingarna i år och som i sin tur ska bana väg för ett internationellt klimatavtal år 2015 i Paris.
.

Miljöaktuellt, redaktionen