Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag09.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Övergödningen av Östersjön minskar inte

Publicerad: 24 Maj 2010, 11:00

Trots att utsläppen av kväve och fosfor har sjunkit minskar inte övergödningen av Östersjön. De förbättringar som har skett beror mer på naturliga variationer än på mänskliga åtgärder, säger Helcom.


Ämnen i artikeln:

ÖvergödningHelcomÖstersjönHav

Ingen av Östersjöns nio öppna havsbassängerna har godtagbar status. Ekosystemet har försämrats så pass att innanhavets mångfald och förmåga att leverera nytta till länderna runt det är allvarligt drabbade. Övergödningen har inte minskat, trots insatser för att begränsa utsläppen av fosfor och kväve. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från Helsingforskommissionen (Helcom) som bygger på mätdata från åren 2003 till 2007.

– Övergödningen har inte minskat trots sänkta utsläpp av näringsämnen. Vad som bekymrar oss mest är att minskningarna på senare år till stor del beror på naturliga omständigheter som torrt väder snarare än aktiva minskningsåtgärder, säger Helcoms generalsekreterare Anne Christine Brusendorff i ett pressmeddelande.
– Därför tror jag att fortsatt uppgradering av avloppsreningsanläggningar och metoder som minskar jordbrukets utsläpp av näringsämnen är av yttersta vikt.

Sedan 1990 har utsläppen av kväve minskat med 30 procent och fosfor med 45 procent. Ändå kvarstår alltså problemen med övergödning. Bottenviken och nordöstra Kattegatt är enligt Helcom de enda öppna havsområden i Östersjön som inte är påverkade av övergödning.

I rapporten använder Helcom ett helhetsindex som illustrerar människans avtryck i olika delar av Östersjön. Av det framgår att situationen är allvarligast i Finska viken, Rigabukten och Gdanskbukten. Kustområden som dessa är enligt Helcom särskilt känsliga eftersom de hyser större mångfald än miljöerna till havs. De är också under ett hårdare exploateringstryck.

En viss ljusning anar Helcom när det gäller numera förbjudna miljögifter som pcb, ddt och dioxiner. Totalt sett har situationen ändå försämrats när det gäller miljöfarliga ämnen, eftersom utsläpp som gjordes för flera decennier sedan fortfarande påverkar havets status. Dessutom tillkommer ännu inte helt kända effekter av nyare ämnen som bromerade flamskyddsmedel och läkemedelsrester.
I rapporten listar Helcom åtgärder som man anser kan ge minskad övergödning och förorening av skadliga ämnen samt återställa den biologiska mångfalden.
”Åtgärder för att förbättra situationen kommer att kosta mycket, men det finns stor risk att det kommer att kosta ännu mer att inte göra någonting”, skriver Helcom.

Helcom är det styrande organet i ”Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö”, en samarbetsorganisation där de nio länderna kring Östersjön samt EU ingår.
Rapporten presenterades vid förra veckans Helcommöte i Moskva, där det var tänkt att medlemsländerna skulle presenteras nationella åtgärder med konkreta mål och tidsplaner. Av det blev det dock enligt WWF inte mycket.
– Förslag till bindande åtgärder för att minska belastningen från jordbruket ströks. Många goda förslag fördes fram av miljöministrarna som kompromissades bort på grund av sektorsintressen och motstånd på hemmaplan, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på WWF, i ett pressmeddelande.

I samband med mötet i Moskva presenterade miljöminister Andreas Carlgren (C) den svenska regeringens åtgärdsprogram för minskade utsläpp av näringsämnen. Det bygger på frivillighet genom bland annat rådgivning.
Till 2016 ska de svenska kväve- och fosforutsläppen minska med 16 500 ton och utsläppen av fosfor med 280 ton, vilket enligt Svenska Dagbladet är lika mycket som de minskningar som har gjorts de senaste tio-femton åren. Det är främst jordbruket som ska minska sina utsläpp, men att det ska kunna ske utan regler eller begränsningar ifrågasätts av många.
– Jag tror att det måste vara mer tvingande krav. Svinstallar kan förses med reningsverk, teknologin finns. Men svenska bönder vill inte investera, för då ökar priset på bacon, säger professor Fredrik Wulff vid Stockholms universitet till Svenska Dagbladet.

Anders Danielsson

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.