Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag01.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Parul Sharma:”Det saknas bindande regler”

Publicerad: 26 Augusti 2015, 10:53

Det är fel att ständigt knyta ihop företagens ansvar för mänskliga rättigheter med ekonomisk tillväxt, skriver Lise Bergh och Parul Sharma i en kommentar till regeringens nya handlingsplan för hållbart företagande.


Ämnen i artikeln:

Parul Sharma

"Den 24 augusti lanserade närings- och innovationsministern Mikael Damberg Sveriges handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter. Damberg gratulerades för sitt initiativ och bör så göras.

För första gången på flera år har regeringen i ett hållbarhetssammanhang understrukit sitt ansvar som den med främsta skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna- och detta framhålls tydligt också i handlingsplanen.

Dock åberopade Damberg de argument som alltid har angivits av staten för att få företag att efterleva och implementera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet, nämligen konkurrenskraft, tillväxt och varumärkesuppbyggnad.

Den danska regeringen ska tillsätta en arbetsgrupp med representanter från olika departement som ska titta vidare på behovet av lagstiftning vad gäller just mänskliga rättigheter och företagande. Den svenska statens representanter nämnde knappt bindande regelverk under lanseringen.

I vår roll som människorättsjurister och utbildare i just mänskliga rättigheter och företag, ser vi varje dag hur många bolag snabbt stänger dörren för implementeringen, det vill säga efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i sin affärsverksamhet då de inser att vinna konkurrensfördel genom att respektera mänskliga rättigheter ligger alldeles för långt framme i tid och att arbetet med att faktiskt integrera dessa frågor i affärsverksamheten nu främst är en investering i tid, pengar och en väldigt ny kompetens.

Att ständigt knyta företagens ansvar för mänskliga rättigheter till tillväxt är fel då det för många företag bakom ljuset.  Svenska företag har fått höra tillväxtargumentet i så många år, men trots det ligger de mänskliga rättigheterna och företagande längst ner i hållbarhetsprioriteringen. Detta kan bara bero på att det faktum att det är komplext och svårt att implementera de mänskliga rättigheterna i verksamheten sällan nämns. Denna analys måste med för att företag på ett praktiskt och realistiskt sätt kan inleda sitt arbete.
 
Motorn för den svenska statens
handelsfrämjande är fortfarande baserad på frivillighet och konkurrenskraft knuten till respekten för de mänskliga rättigheterna. Så länge det inte finns bindande regler finns det utrymme för straffrihet för företag som kränker mänskliga rättigheter. Detta innebär att Sverige inte ligger i framkant eller i tid med den globala utvecklingen som nu går mot bindande regelverk (läs mer om nätverket Treaty Alliance), likaså börjar länder som Indien, Kina och Brasilien strama till sina lagstiftningar.

Likaså har FNs råd för mänskliga rättigheter tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att arbeta för ett bindande regelverk. Det internationella juridiska systemet kring de mänskliga rättigheterna är robust och detta måste beaktas av staten i förhållande till företagen.
 
Dessutom anser vi att statens ansvar
för mänskliga rättigheter vid upphandling av varor och tjänster tydligt måste inkluderas i denna handlingsplan. Offentlig sektor köper varor och tjänster för närmare 600 miljarder kr per år och har stora möjligheter att påverka företag genom de krav som ställs.

Det hade heller inte skadat att åtminstone en gång nämna de som dagligen far illa av kränkningar av sina mänskliga rättigheter ute i världen- de människor som staten och företagen i grunden vill beskydda!"

Lise Bergh, Människorättsjurist
Parul Sharma, Människorättsjurist

Erik Klefbom

Ämnen i artikeln:

Parul Sharma

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.