Per Bolund på COP21: ”Finansmarknaden vill ha ett starkt klimatavtal”

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) har tillbringat helgen på klimatmötet. Under fredagen var det stort fokus på hållbara finansmarknader och investeringar och ministern säger till Miljöaktuellt att han blev hoppfull.

– Det är mycket aktivitet och roligt att se att finansmarknaden inte är någon bromskloss i klimatarbetet utan en påhejare. Att gå framåt har starkt stöd hos finansaktörerna, säger Bolund.

FN:s principer för hållbara investeringar lanserades 2006 och då investerades ungefär fyra biljoner amerikanska dollar av de aktörer som ställt sig bakom principerna. På mindre än tio år har den siffran ökat kraftigt, idag är motsvarande siffra runt 70 biljoner dollar, poängterar Bolund.

– Det är väldigt mycket pengar som faktiskt har tagit ställning. Det intressanta är att det finns starka aktörer i många länder. Att vilja röra sig mot en hållbar värld genom investeringar är inte ett fenomen som bara finns i Sverige eller i den rika världen.

Hur är synen på Sverige i det här avseendet?

– Sverige är en föregångare. Exempelvis har AP-fonderna har deklarerat att de ska redovisa klimatpåverkan och har även enats om en metod för det.

Hur ser finansaktörerna på klimatförhandlingarna?

– Det finns ett sådant engagemang i Paris från fondförvaltarna. Även om man måste förändra sina affärsmetoder är det bättre att få besked nu och ett avtal som binder upp länderna med kontinuerlig uppföljning och som höjer ambitionsnivån över tid. Får man det är man absolut beredd att gå till handling.

Under mötet har flera initiativ tagits bland investerare, vid sidan av ordinarie klimatförhandlingar där privata investeringar till klimatanpassning också är en viktig fråga. Ett exempel är att flera investerare skrivit under Montréal Pledge, ett initiativ där cirka 150 finansiella aktörer lovar att mäta och rapportera sina koldioxidutsläpp. Många har också anslutit sig till Portfolio Decarbonization Coalition, där bland annat Fjärde AP-fonden ingår, för att arbeta för koldioxidsnålare investeringar. Och i dagsläget ingår 53 investerare i Low Carbon registry som är en databas där investerare kan redovisa sina investeringar som går i en mer klimatanpassad riktning.

Men även om det finns föregångare är det ingen underdrift att finansvärlden och en stor del av det investerade kapitalet fortfarande är fast i det fossila. Det har bland annat två rapporter från Fair Finance Guide som kommit under hösten visat. Den senaste slog fast att de svenska bankernas portföljer fortfarande är fyllda med betydande andelar olja och kol.

– Ungefär samtidigt fick vi också en rapport från Finansinspektionen om långivningsverksamheten och hur man hanterar klimatrisker. Det är tydligt att det skiljer sig stort mellan hur bankerna jobbar. De tar det på olika mycket allvar, men här pekar FI på vikten av transparens. Bankerna måste vara beredda att redovisa, säger Per Bolund.

Många tänker nog att finansvärlden mer än övriga samhällssektorer tänker affärsmässigt och har bra system för att räkna på risker i och med investeringar. Varför görs inte mer för att integrera klimatrisker?

– Det är nog en allmän bedömning att det finns kompetens om finansiella risker men inte metoder för att bedöma och följa den vetenskapliga utvecklingen av och förståelsen för klimateffekterna. Vi vet inom forskningen att vi ska hålla oss under två grader och då måste stora fossilinnehav stanna kvar i marken. Fossilbolagen är dock värderade som att de ska ta upp vartenda gram. Här finns en missmatch. Klimatriskrena får effekter, imorgon eller framöver. Att det blir en omvärdering av bolagen tror jag det flesta är överens om.

Läs mer om investerarinitiativ som samlas på plattformen Investor Platform for Climate Actions.

Martina Frisk