Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Professor: ”Lägre tillväxt ger ökad välfärd”

Publicerad: 27 mars 2014, 11:43

En stark ekonomisk tillväxt bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Att arbeta mindre skulle vara ett sätt att minska tillväxten, något som skulle få positiva konsekvenser för klimatet, samtidigt som samhällets välfärd ökar när skattemedel omfördelas. Det menar professor Olof Johansson Stenman.


Ola Johansson Stenman är professor och prorektor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och forskar i nationalekonomi med miljö- och beteendeekonomisk inriktning. Han är en av talarna på ett seminarium i morgon som anordnas med anledning av Västra Götalands nya strategi för tillväxt. Till skillnad från många andra nationalekonomer kan han mycket väl tänka sig ett samhälle helt utan tillväxt.
– Det finns inget vetenskapligt stöd för att samhället skulle rasa ihop utan tillväxt. I själva verket har stark tillväxt bara förekommit under en mycket kort period i mänsklighetens historia, i Sverige bara under de senaste två-trehundra åren, säger Olof Johansson Stenman.

En annan föreställning om ekonomisk tillväxt är att vi ständigt måste konsumera för tillväxtens skull.
– Det är inte konsumtion som driver tillväxt annat än på mycket kort sikt, ett till två år. Tillväxt i bnp-termer på längre sikt drivs i stället främst av teknisk utveckling, alltså nyttiggjord kunskap som innebär att vi kan göra saker effektivare, säger Olof Johansson Stenman.
Till skillnad från de, enligt Olof Johansson Stenman, missvisande teorierna om ekonomisk tillväxt finns däremot goda vetenskapliga belägg för att starkare ekonomisk tillväxt ökar utsläppen av växthusgaser.

Att minska investeringarna i teknik skulle därför vara ett sätt att tackla klimatproblemen, eftersom teknisk utveckling driver tillväxt. Samtidigt är ny miljöteknik, till exempel solceller, en del av lösningen på klimatkrisen, så i stället för att kasta ut barnet med badvattnet menar Olof Johansson Stenman att vi bör fokusera på att styra bort inriktningen på tillväxten från det som är sämst för klimatet.
– Det intressanta är att vi inte alls måste ändra vår livsstil drastiskt, även om många kanske skulle vilja det av andra skäl än klimatet. Ett effektivt styrmedel är att beskatta sådant som skapar koldioxidutsläpp, alltså förbränning av kol, bensin och diesel liksom energiförbrukning. Om en sådan skatt skulle tillämpas globalt skulle den inte behöva vara särskilt hög, faktiskt inte högre än vad de svenska hushållen i dag betalar i koldioxidskatt på transporter och energi. Svårigheten ligger i att nå kraftfulla internationella överenskommelser om sådana skatter.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.