Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Professorn: ”Så skapar vi en oberoende mkb-expertis”

Publicerad: 18 Mars 2014, 12:36

EU har beslutat att stärka den oberoende expertisens roll i direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar (mkb). Professor Emeritus Lars Emmelin från Blekinge Tekniska högskola (BTH) listar sju villkor för att den ska få en reell innebörd på hemmaplan.


Ämnen i artikeln:

Big DataEuMkb

Kravet på ”oberoende experter” är en av nyheterna i det MKB-direktiv som EU just godkänt. Det är mycket viktigt. Motsvarande skulle behövas också när det gäller direktivet som styr miljöbedömning av planer och program.

Men omgående kommer också oroväckande svenska reaktioner: ”det finns många sätt att tillgodose kravet” och liknande. Erfarenheten av Sveriges hållning till MKB och miljöbedömning är att införande av krav sker ”minimalistiskt”. PBL-kommittén fick explicita instruktioner att införa krav på miljöbedömning med minsta möjliga ändring av regelverket och med den rätt måttliga ambitionen att klara sig från direkta klagomål från kommissionen.

”Många sätt att tillgodose” riskerar att innebära ”många sätt att kringgå eller urvattna” kraven. Man bör komma ihåg att MKB idag görs i en situation där kraven på regelförenkling och ”effektivisering” i praktiken innebär att tillståndsgivningens mål ska vara ”getting to yes quickly” som en kanadensisk oljedirektör uttryckt saken. För planer och program gäller också att ansvariga myndigheter ägnar sig åt semantiska fiffigheter för att undgå att miljöbedöma program, till exempel att kalla landsbygdsprogrammen för ”regionala genomförandestrategier”.

För att de ”oberoende experterna” ska få en reell innebörd krävs att ett antal villkor är uppfyllda:

1 Kvalificerad och oberoende utbildning som tar upp både metoder och regelverk. Kurser måste vara integrerade i relevanta utbildningar,  som fallet är för flera civilingenjörsutbildningar vid LTH (Lunds tekniska Högskola). Korta MKB-kurser som den vi ger våra planerare vid BTH är bra för att ge viss ”beställarkompetens” men inte som underlag för att göra MKB. Mer eller mindre flummiga hållbarhetskurser ger inte kunskaper i MKBs kärna av metoder och problem.

2 Adekvata läroböcker. Idag finns EN svensk lärobok som dessutom börjar att bli föråldrad. Myndighetsanvisningar om MKB och miljöbedömning av planer handlar om varför och när man ska göra bedömningar och inte om hur eller om lämpliga metoder och ambitionsnivåer för olika ändamål.

3 ”Oberoende” måste betyda ”med tillräcklig kompetens”, inte var man sitter i ett system.

4 Certifiering av experter kräver certifiering av utbildningar eller de som ordnar utbildningar och ett krav på vidareutbildning. Relativt få svenska professioner har detta men det är vanligt i många andra europeiska länder.

5 Granskning av ”behovsbedömning”. Idag gör vissa kommuner behovsbedömning av detaljplaner med det uttalade målet att slippa göra miljöbedömning.

6 Kanske viktigast är oberoende granskning av MKB-kvalitet. Om beställaren är oseriös hjälper inte ”oberoende experter”. Sverige har svaga mekanismer för kvalitetssäkring. Man litar i huvudsak till samråden och till att mark- och miljödomstolarna då och då slänger ut alltför dåliga MKB. Den senare kvalitetssäkringen blir då framförallt att formella krav är uppfyllda. Mekanismer som den oberoende nederländska kommissionen för miljöbedömning behövs för att kvalitetssäkra innehållet, till exempel att data är rimligt tillförlitliga och att metoderna ger de resultat man påstår. Kvalitetsproblemen är med säkerhet ännu större för miljöbedömning av planer än MKB på åtgärder och verksamheter eftersom själva tillståndsprocesserna har en disciplinerande effekt som ofta saknas för planer och program.

7 Återkoppling av erfarenheterna från kvalitetsgranskning till utbildning. Det svenska systemet är idag inte ett ”lärande system”

Lars Emmelin, professor emeritus i miljökonsekvensbedömning vid Blekinge Tekniska Högskola

Erik Klefbom

Ämnen i artikeln:

Big DataEuMkb

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.