Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag01.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Rädslor: Är hela du en bluff?

Publicerad: 21 September 2010, 07:35

Känner du dig orolig för att bli avslöjad som en bluff? Att kollegerna ska komma på att du egentligen inte kan något och att det bara är tur att du har det jobb du har? Var lugn. Du är inte ensam och det går att ändra på.


I en undersökning som tidningen Chef gjorde i våras visade det sig att nästan varannan chef har känt sig som en bluff på jobbet.

Ofta är det personer i en ledande befattning som drabbas av det så kallade bluffsyndromet. De går hela tiden runt med känslan av att de snart ska bli avslöjade och att folk snart inser på att de inte alls har rätt kompetens för sitt jobb.

Kvinnor är i majoritet av dem som drabbas och det är heller inte ovanligt att det är personer som saknar formell utbildning.

De kanske började ”på golvet”, jobbade sig upp och fick ett större ansvar. Är det ett mindre företag kanske de har kommit riktigt långt upp i ledningen om de har arbetat där länge. Nästan utan att ha valt själv har han eller hon utsetts till ekonomichef utan att ha en akademisk examen och utan att tillhöra ett alumninätverk.
– Helt plötsligt befinner de sig i en akademisk miljö utan att de har den bakgrunden. Då är det inte ovanligt att drabbas av känslan att de inte är värda sitt jobb. Att de ska bli avslöjade och att någon när som helst ska sparka in dörren och säga att ”haha, du kan ju inget, nu kom vi på dig”, säger P-O Eriksson, psykolog och karriärcoach på företaget Triolog.

Bluffsyndromet bottnar i ett dåligt självförtroende som utan realistisk grund. Personerna ser inte värdet av sin kompetens och sina erfarenheter på ett realistiskt sätt och har svårt att ta till sig de bekräftelser de får från omgivningen på att de visst gör ett bra jobb.

Även om det är vanligt hos chefer kan det hända vem som helst, betonar P-O Eriksson. Inte sällan handlar det om personer som kommit ganska långt i karriären.
– De har förtvivlat svårt att värdera sin egen kompetens och betydelsen av vad de gör. De tror att de fick jobbet bara för att arbetsgivaren inte hittade någon annan och förr eller senare inser sitt misstag. I Jantes värld finns det hur många bortförklaringar som helst för att inte tro att man är något.

Det går naturligtvis att komma bort från känslan av att man är en bluff. P-O Erikssons första råd är att skriva ner sina erfarenheter och allt man gör på jobbet på ett papper.
– Titta sedan på listan och försök att vara objektiv. Om det var någon annan det handlade om, skulle du tycka att det var en bluff då?

Ett annat sätt är att be chefen eller en kollega om en ärlig återkoppling.
– Det krävs en hel del mod för att fråga men ger för det mesta en bra och mer rättvis bild av hur andra ser på dig. Säg ”Jag har dagar då jag tycker att jag inte duger till någonting, jag skulle vilja veta vad din bild av mig är”.

Carl Lindeborg
är ledarskapscoach och har i boken Modig fördjupat sig i ämnet vardagsrädslor. En typisk sådan är just känslan av att vara en bluff, konstaterar han.
– Det är en vanlig känsla som smyger sig på. De som känner sig som en bluff har ofta en känsla av att inte vara tillräckligt bra. De uppfattar att organisationen, chefer eller medarbetare, har förväntningar på dem och deras kompetens som de inte känner att de kan leva upp till.

Det blir snabbt stressande och gör att man mår sämre.
– Man läcker väldigt mycket energi när man tänker för mycket på vad andra tycker och oroar sig för vad som ska hända. Man tappar fokus och handlingskraft.

För att bryta det är det viktigt att försöka skapa en grundtrygghet i sig själv och fokusera på det man är bra på. Med en trygghet och större tro på sig själv tappar de flesta spöken sin kraft.

Carl Lindeborgs
råd är att koncentrera sig på det man kan bidra med och påverka i stunden. Det är också viktigt att fråga sig om omgivningen verkligen har de här förväntningarna.

Samtidigt betonar han att det inte är så enkelt och att processen kan ta tid. Det gäller först att bli medveten om rädslan och sedan att bestämma sig för att göra något åt det.

Ofta
har de som drabbas av rädslor som bluffsyndromet en prestationsbaserad strategi i livet, där självkänslan värderas utifrån vad de presterar och inte efter vem de är. Det är viktigt att leverera resultat eftersom det bara är då de tror att folk gillar dem.
– Är man driven och har höga krav är det lätt att fastna med bluffspöket. Ett bra första motdrag är att ha lite distans till sig själv och ibland kunna se sig själv med glimten i ögat.

Karin Myrén

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.